USA:s finansaktörer, och även Sveriges, har alltid framställt sig som smarta och briljanta och dessutom tillskansat sig de högsta lönerna och bonusarna.
När nu det finansiella systemet håller på att falla ihop och banker går i konkurs i USA och Europa – och kanske snart även i Sverige – höjs röster för att enbart skattebetalarna ska rädda banker och aktieägare.
Går detta igenom har man definitivt lyckats med att privatisera vinsterna och socialisera förlusterna.
Att finansaktörerna, som bär skulden till kollapsen, ska räddas medan de i botten av pyramiden, hus- och bostadsrättsägarna, lämnas åt sitt öde är anmärkningsvärt och bör åtgärdas.
Under 1600-talet florerade i Holland den så kallade tulpanhysterin. Spekulanter och vanliga människor köpte och sålde tulpanlökar vars värde steg till oanade höjder. Bubblan sprack och massvis med människor förlorade sina besparingar. Få vanliga människor förstod riskerna och lökarnas egentliga värde.
Idag är det likadant. Men nu handlar det om betydligt högre värden. Ingen kan idag räkna fram de framtida förlusterna. Detta är, för att uttrycka sig diplomatiskt, ingenting annat än ett totalt misslyckande för finansaktörerna, eller på ren svenska, ett gigantiskt falsarium, liksom handeln med tulpanlökarna i Holland.
Det som nu drivs igenom i land efter land är ett gigantiskt räddningsförsök att med skattepengar rädda det finansiella systemet, det vill säga bankerna. Men det finns en annan kategori som kan drabbas, hus- och bostadsrättsägarna vars inteckningar ligger i botten av finansieringen av lånen.
När de exekutiva auktionerna av bostäder ökar i antal faller huspriserna och medelklassens säkerheter i husen understiger då snart lånen och påskyndar processen.
Husägarna borde få del av de föreslagna skattepengarna. När ett företag står vid ruinens brant finns ett förlikningsförfarande att ta till. Borgenärerna kan, under en konkursdomares överinseende, tillsammans med företaget komma överens om ett så kallat ackord, där alla får en viss procent av fodringarna och företaget kan fortsätta sin verksamhet.
Inget liknande förfarande finns idag för hus- och bostadsrättsägare. Kan de inte betala lånen förlorar de hus och hem.
Bankerna har sett till att de alltid utgår som vinnare, vare sig det gäller fastighetsfinansiering (exekutiva auktioner), företagsfinansiering (uppsagda lån) eller fondavgifter (höga dolda avgifter).
Nu vill de dessutom ha hjälp av skattebetalarna att rädda sina riskfyllda och äventyrliga affärer.
Att bankerna skulle hjälpa sina kunder, villaägarna, att skriva ner lånen har ännu inte vunnit gehör.
Om bankkrisen i Sverige förvärras bör tillförda skattepengar fördelas jämt mellan de drabbade. Det är inte rimligt att bankerna nu höjer räntorna och kraven på amorteringar för vanligt folk.
Att giriga finansaktörer, som orsakat turbulens i det finansiella systemet, ska kunna fortsätta att ta ut skyhöga löner och bonusar är oacceptabelt och drabbar tilltron till det marknadsekonomiska systemet.
Nu gäller det att rädda kapitalismen från oansvariga och giriga kapitalister och släppa fram ett fungerande system, som alla kan känna trygghet med.
Lars Hässler jur kand och författare
