Enligt Skolverket ökar intresset för att starta fristående gymnasieskolor. Flera aktörer på utbildningsmarknaden innebär att konkurrensen och valfriheten ökar.

Detta kan vara positivt, men det finns även oroväckande tendenser.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom den fristående gymnasieskolan är 50 procent medan den uppgår till 79 procent för den kommunala.

Den fristående gymnasieskolans lärartäthet uppgår till 6,9 lärare per 100 elever, den kommunala 8,3 lärare per 100 elever.

Det kan vara svårt att dra generella slutsatser, men en viss korrelation mellan dessa siffror och arbetsbelastning och verksamhetens kvalitet är högst sannolik.

Flertalet fristående gymnasieskolor fungerar säkerligen bra, har en väl utarbetad skolverksamhet och fungerande struktur. Men för oss som skrivit detta debattinlägg står det klart att motsatsen också är påtagligt förekommande.

Vår förra arbetsplats, Walthers gymnasium AB, uppvisar inte bara oroväckande utan rent av skrämmande exempel.

Skolverksamheten verkar där snarare ha målet att ekonomiskt gynna skolans ägare än att säkerställa en undervisning och ett resultat med god akademisk kvalitet.

Verksamheten vid Walthers gymnasium AB startades hösten 2001 med den första skolan i Haninge. Sedan dess har antalet skolor ökat för varje år.

I nuläget bedriver Walthers gymnasium AB skolverksamhet på fyra platser i Stockholmsområdet; förutom Haninge även i Vällingby, Danderyd och Nacka.

Därtill öppnades verksamhet i Karlskoga förra året. Det har kompletterats med Karlstad och Västerås, som i dagarna tog emot sina första elever.

Ambitionerna är stora och det kan nämnas att företaget tidigare sökt och fortsatt söker statlig tillsyn och rätt till bidrag för att etablera sig i kommuner runt om i Sverige. Som exempel kan nämnas Eskilstuna, Växjö, Norrköping och nu senast Jönköping.

Walthers gymnasium AB:s vision är att kunna erbjuda sina elever det samhällsvetenskapliga programmet med en tydlig profil på it och idrott.

Elever med dessa intressen ges därför möjlighet att kombinera en vidare satsning inom exempelvis fotboll och ishockey med högskoleförberedande studier.

It-profilen tydliggörs i ett antal valbara it-relaterade kurser samt att varje elev under sin studietid förfogar över en bärbar dator. Antalet elever i företagets regi uppgår i dagsläget till närmare 1200, varav ett tusental i Stockholm.

Skolverket noterade vid inspektioner av två skolor i Stockholmsområdet att det största problemet med verksamheten vid Walthers gymnasium AB var påfallande brister med elevernas måluppfyllelse.

Detta innebär i klartext att eleverna i alltför hög utsträckning inte når upp till godkänt betyg. Inspektörerna noterade att orsaker till detta kan vara den låga lärartätheten och den betydande personalomsättning som kontinuerligt pågått sedan företaget startade för sju år sedan.

Det finns också en ekonomisk förklaring. De senaste fyra åren har verksamheten haft ett genomsnittligt positivt resultat på runt 20 procent av omsättningen.

Detta är mycket bra för vilken verksamhet som helst, men anmärkningsvärt när den enda källan för inkomst är skattefinansierade kommunala bidrag.

Att en fristående skola går med positivt resultat är viktigt och nödvändigt med tanke på att den annars inte har ett existensberättigande. Men hur denna vinst används är desto mer intressant.

I fallet med Walthers gymnasium AB är det därför beklämmande att vinsten inte återinvesteras i företaget till gagn för elever, lärare och verksamheten i stort. Istället används resultatet till att ge de två aktieägarna Jan Walther och Pär Lindvall en synnerligen god ekonomisk avkastning.

De två senaste åren ligger dessa utdelningar på sammantaget 13,5 miljoner kronor. Det är också intressant att ställa sig frågan hur verksamhetens mål och visioner kan legitimera införskaffandet av en bostadsrätt i centrala Stockholm för 3,5 miljoner kronor.

Bostadsrätten används av huvudägaren Jan Walther, som enligt den senaste års­redovisningen äger 92 procent av företaget. Resterande 8 procent ägs av Pär Lindwall.

Walthers gymnasium AB väljer att inte göra investeringar i administrativ personal, personal med specialpedagogisk kompetens, ett större främjande av elevhälsan och att öka lärartätheten till en funktionell och rimlig nivå.

Det är uppenbart att ägarnas vinstintresse har företräde framför verksamhetens kvalitet.

Ingen av Walthers gymnasium AB:s fyra skolor i Stockholmsområdet uppvisar en lärartäthet som tydligt överstiger fem lärare per 100 elever. En mer rättvisande siffra ligger närmare fyra lärare per 100 elever.

Detta är en av orsakerna till den höga personalomsättningen som i sig är en orsak till den låga måluppfyllelsen.

En verksamhet som uteslutande drivs av skattefinansierade medel borde vara moraliskt förpliktad att säkerställa att skattebetalarnas medel gagnar verk-samhetens yttersta mening och mål.

Walthers gymnasium AB motsvarar genom sina ekonomiska handlingar alldeles uppenbart inte detta krav.

Det är vår uppfattning att den svenska skolverksamheten inte behöver fler skolor drivna av Walthers gymnasium AB, som har ett besynnerligt förhållningssätt till mål och innehåll.

Istället bör de skolor och aktörer som faktiskt tar sitt utbildningsansvar på allvar ges företräde och utrymme.

Undertecknarna är fd lärare vid Walthers gymnasium:

Samuel Rosenkvist, Erik Thonfors, Marcus Ekholm, Johan Hedström, Fredrik Robertsson, Felix Reychman, Niclas Svensson, Jenny Berglund, Michael Uljarevic, Tommy Andersson, Arvid Lundkvist och Lars Claesson

Samuel Rosenkvist, Erik Thonfors, Marcus Ekholm, Johan Hedström, Fredrik Robertsson, Felix Reychman, Niclas Svensson, Jenny Berglund, Michael Uljarevic, Tommy Andersson, Arvid Lundkvist och Lars Claesson