Johan Forssell talar om en ohelig allians mellan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet i försvarsfrågor. Oftast är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet motpoler i svensk politik. Men i försvarsfrågor är det nu för tiden Sverigedemokraterna och Moderaterna som är motpoler. Det beror på Moderaternas totala omorientering av sin försvarspolitik. En som inte följde med på den omorienteringen var förre försvarsministern Mikael Odenberg (M) som lämnade regeringen 2007 i protest.
Regeringens politik går ut på att Sverige ska ha en liten försvarsmakt som okritiskt kan sättas in i de konflikter EU eller Nato väljer åt oss.
Mikael Jansson
Enligt Forssell är Sverigedemokraterna isolationistiska. Hur SD:s försvarspolitik kan betraktas som isolationistisk är för mig en gåta. Vi förordar ett djupt militärt samarbete inom Nordefco, gärna som ett nordiskt skalskydd. Nato ser positivt på nordiskt försvarssamarbete och SD ser positivt på Sveriges engagemang i Partnerskap för fred i Natos regi.
Nordic Battle Group är EU-förband som sätts in på order av EU, det finns ett kvardröjande mellanstatligt inslag med tio dagars veto för medlemsländer att dra ut sitt truppbidrag. Sverigedemokraterna vill inte placera svensk trupp i EU-förband överhuvudtaget av ideologiska skäl eftersom det är ett första stapplande steg mot en EU-armé. Battlegroupssystemet har dessutom visat sig vara mycket kostsamt.
Sverigedemokraternas försvarspolitik är balanserad, men hur ser det ut på med den moderata försvarspolitiken, är den balanserad? Moderaterna vill inte kompensera försvaret för prisökningar. Prisökningarna inom försvaret är betydligt större dessutom än på den civila marknaden. Med den moderata linjen urholkas försvarsmakten så det blir bara skinnet kvar. Sverigedemokraterna budgetmotion för försvaret är 948 miljoner högre och i flerårsplanen 5 miljarder högre än regeringens budget.
Väljarna har inte hängt med i svängarna när Moderaterna omorienterat sig. De flesta väljare tror nog att Sveriges försvar i första hand är till för att försvara Sverige. Regeringens politik går ut på att Sverige ska ha en liten försvarsmakt som okritiskt kan sättas in i de konflikter EU eller Nato väljer åt oss.
På försvarsmaterielsidan är Moderaterna lika osvenskt orienterade. I det nuvarande svenska systemet produceras i Sverige billiga högeffektiva materielsystem. Nu vill regeringen ta bort försvarsmaktens delaktighet i planering av försvarsmateriel och minska de statliga bidragen till forskning och utveckling. Regeringen vill att Sverige så gott som ensamt bland EU-länderna ska låta bli att ställa krav på motköp vid beställning av utländska försvarsmateriel. På så vis utestängs svenska små och mellanstora innovationsföretag från underleverantörsmarknaden.
Regeringen vill inte heller att Sverige hävdar undantag från öppen upphandling av försvarsmateriel där vi kan hävda säkerhetspolitiska intressen eller särskild tillverkningskompetens. Andra länder gör detta för att skydda viktig inhemsk försvarsindustri. Men regeringen vill att Sverige ska springa före i riktningen mot öppen upphandling oaktat vad det kommer kosta oss.
Svenska försvaret hade på 90-talet ett stiltje kallat ”den strategiska pausen”. Under stiltjen försvann massa substans i försvaret på ett sorgligt sätt. SD vill nu ha en strategisk paus i de internationella insatserna tills vi åter fyllt vårt försvar med substans.
Med ett reellt existensförsvar och ordentliga försvarsanslag är vi positiva till fortsatta internationella insatser. Förutsättningen är dessa internationella insatser är avvägda. Vi ska inte kasta oss okritiskt in i konflikter bara för att Nato finns där. I Afghanistan har svenska förband krigat med talibaner och hjälpt det civila samhället med bästa mod och god vilja. Trots den svenska insatsen och insatsen från knappt femtio andra länder är läget i Afghanistan förtvivlat. Grundupplägget med hela missionen är fel på makronivån. På den nivån har inte Sverige haft någon talan.
På marken är det Sverigedemokraternas budgetmål att Sverige år 2020 ska ha sex mekaniserade brigader geografiskt indelade i militärområden, där första bataljonen i varje brigad ska vara helt kontrakterad och de värnpliktiga i brigaderna som helhet utgör cirka 65 procent.
Det är ett existensförsvar.
MIKAEL JANSSON (SD)
riksdagsledamot
