Ingen skola kan tillåtas vara omständigheternas fånge.

Ann-Marie Begler och Marie-Hélène Ahnborg

Just nu sitter ungdomar tillsammans med sina föräldrar och funderar på vad de ska göra efter nian. En del har framtiden utstakad framför sig. Men många lämnar skolan utan att vara rustade på det sätt som de skulle behöva.

Skolan är den samhällsinstitution, den enda institution, som har möjlighet att kraftfullt förändra barnens och elevernas förutsättningar i livet. Skolan har möjlighet att tillföra kunskaper, självförtroende och livsglädje. Så sker också i många skolor, men långt ifrån i alla.

Skolinspektionen har tidigare i vår granskat bland annat skolor i Södertälje och i stadsdelen Rosengård i Malmö. På måndag kommer vår rapport om Fosie, en annan stadsdel i Malmö. Läget i flera av skolorna är allvarligt med mycket låga kunskapsresultat som dessutom har sjunkit de senaste åren. Många av de brister som vi pekar på i dessa granskningar identifierades redan för sex år sedan utan att kommunerna vidtagit sådana åtgärder som är rimliga att kräva.

Det finns skolor där bara omkring en fjärdedel av eleverna når godkänt – i vissa fall är andelen ännu lägre. I alla andra ”branscher”, såväl tjänster som varuproducerande, skulle det betraktas som ett stort misslyckande om en så låg andel ligger under den lägsta gränsen för vad som är acceptabelt.

Ett av de vanligaste argumenten vi möter i skolor med låga resultat är att många elever har utländsk bakgrund. Vi kan förstå att det har viss relevans om det handlar om en stor grupp nytillkomna elever som är födda i annat land, som inte behärskar det svenska språket och ibland också har stora kunskapsluckor i övrigt. Men vi kan inte acceptera argumentet när det används för elever som är födda och uppvuxna i Sverige och som har gått i svensk förskola, svensk förskoleklass och nu i svensk skola. Sådana elever finns både i Södertälje och i Malmö.

Och vi kan konstatera att det finns skolor som trots hög andel elever med utländsk bakgrund klarar att höja förväntningarna och nå längre än vad bakgrundsfaktorerna skulle peka på. Det är skolor där eleverna trots sin bakgrund når goda resultat.

Vi har på många håll sett skolor där ledning och andra ansvariga inte hänvisar till det egna arbetet eller hur undervisningen bedrivs utan faller undan för bakomliggande faktorer. Sådana faktorer kan vara lågutbildade föräldrar, ostimulerande miljöer, föräldrar som inte kommer från Sverige med flera förklaringar. Alla olika ursäkter till varför skolan inte kan ge just dessa elever möjligheten att klara godkända betyg.

Vi måste då ställa frågan: Vad är förskolans och skolans uppgift? Vi är också beredda att svara: Den måste vara att trots dessa faktorer bidra till barnens kunskaper och utveckling.

Ingen skola kan tillåtas vara omständigheternas fånge. De kommunföreträdare, rektorer eller lärare som på detta sätt lägger över skulden på barnen eller på deras föräldrar har misstagit sig om vilken uppgift och vilket ansvar de själva har. Uppgiften är att anpassa skolans verksamhet till att alla barn faktiskt får möjlighet att klara godkänt.

Situationen i Södertälje och Malmö har inte bara betydelse för kommunerna ifråga och de som bor där. Det är också en nationell angelägenhet att skolan lyckas med sitt uppdrag att förbereda eleverna för framtida utbildning och yrkesliv. Vi vet alltför väl vilka de samhälleliga konsekvenserna av ofullständig skolgång kan bli i form av arbetslöshet och utanförskap. Ansvaret för situationen i kommuner som Södertälje och Malmö måste därför ses i ett vidare perspektiv och de långsiktiga konsekvenserna tas på allvar.

I vår tillsyn, som bygger på lagstiftningens krav, fokuserar vi på några faktorer som vi vet har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Bland andra dessa:

• Hög tilltro till elevernas förmåga och att man utgår från deras erfarenheter och behov.

• Uppföljning av elevernas kunskaper och hög beredskap att ändra verksamheten, sätta in stöd med mera, för att uppnå resultat.

De skolor som Skolinspektionen gått igenom och där resultaten är extremt låga står inför stora förändringar om de ska kunna lyfta sina resultat.

Den nya skollagen ställer omfattande krav på att bidra till elevernas framtid genom att skapa möjligheter att nå godkända betyg. Barnens rätt till en god utbildning understryks. Lagen förser dessutom Skolinspektionen med olika typer av sanktionsmöjligheter (se faktaruta).

Vi kommer inte att vifta med sanktioner det första vi gör. Men vi tvekar inte att använda dem om huvudmännen trots våra påpekanden inte tar situationen på fullaste allvar och vidtar de åtgärder som behövs.

ANN-MARIE BEGLER

generaldirektör, Skolinspektionen

MARIE-HÉLÈNE AHNBORG

inspektionsdirektör, Skolinspektionen