Människor ska ha mycket makt över sina egna liv.

Per Ankersjö

Alliansen har snart haft makten två mandatperioder i följd. Med ett så långt oavbrutet regeringsinnehav står det tydligt att en borgerlig regering förmår hålla ihop, regera och vinna val. Sett i ljuset av 1900-talets socialdemokratiska dominans är det historiskt. Inför framtiden står dock alliansen inför ett vägval: Vill borgerligheten enbart vara ett regeringsalternativ, eller vill vi också utgöra ett politiskt alternativ?

Makten har inte ett egenvärde. Makt är bara ett medel för att goda idéer ska få gehör. Om idéer och principer saknas kan systemet med politiska partier ifrågasättas i grunden. Utifrån detta är Framtidsbygget, Centerpartiets idéprogramsarbete, särskilt viktigt. Framtagandet av ett nytt partiprogram handlar om föra en dialog med svenska folket men också om att identifiera Centerrörelsens kärnvärden.

Ett av de värden som Centerpartiet burit under hela sin 102-åriga historia är viljan att begränsa statens makt över vanligt folk. Redan i de två första partiprogrammen från 1912 och 1919 talas det om mindre byråkrati, sparsamhet med statens medel och en mer effektiv rättsskipning. Detta synsätt är med andra ord grundläggande i partiets idéarv.

När statsmakten är stor och myndigheterna många, ökar politikens makt över människorna. Detta är en samhällsordning som Socialdemokraterna inte bara välkomnat, utan också strävat efter. Centerpartiet och borgerligheten har å sin sida sett det som en angelägen uppgift att bromsa en sådan utveckling. Därför är det oroväckande att följa hur man i delar av borgerligheten, och inte minst Moderaterna, nu inte bara ropar efter nya myndigheter och mer kontroll, utan också alltmer hyllar en stor och stark stat. Syftet är möjligen att alliansen ska fortsätta vara ett realistiskt alternativ till socialdemokratiska regeringar. Men när borgerliga trädgårdmästare väljer att gödsla myndighetsfloran snarare än att rensa bort ogräset börjar odlingen få mer gemensamt med en rosenträdgård än en borgerlig rabatt.

Exemplen är flera, som när oppositionen för något år sedan, i en maktdemonstration tillsammans med Sverigedemokraterna, minskade budgetramen för regeringskansliet. Det möttes då av högljudda protester från borgerligt håll. Även om motiven och omständigheterna kring neddragningen var högst tvivelaktiga är det graverande att borgerligheten valde att försvara en stor statlig kostym.

Det är lätt att det går inflation i den statliga klåfingrigheten i människors vardag, och på samma sätt som inflation bekämpas i penningpolitiken bör den också bekämpas när det gäller statens omfattning. Därför är det dags att införa räkenskaper över centralmakten. Det så kallade budgettaket har tjänat statsfinanserna väl. Genom att införa ett tak för statlig byråkrati får man effekten att införandet av nya myndigheter måste paras med omprövning och rationalisering av andra.

Det finns goda skäl att använda alliansens förtroendekapital till att genomföra reformer som leder till färre verk och myndigheter. Troligen har få väljare några invändningar mot en politik som minskar byråkrati, regelkrångel och statens intrång i individens frihet.

Inte bara EU, utan också Sverige behöver bli smalare men vassare. På många sätt finns det till och med ett egenvärde i att begränsa statens ansvarsområden och befogenheter. Åtminstone om man anser att människor ska ha mycket makt över sina egna liv, och mycket kvar i plånboken när skatten är betald.

Att en enad borgerlighet har vunnit två val i rad är historiskt. Men den borgerliga visionen måste sträcka sig bortom en kameral förvaltartanke. Om borgerligheten förutom att skriva historia i statsrådslängderna också vill lämna ett idémässigt avtryck behöver vi fylla våra erbjudanden till väljarna med visioner om ett Sverige där människorna som lever här är viktigare än de system som våra politiker byggt upp.

Ett sådant arbete kräver att Centerpartiet med sina rötter blir en tydligare röst i samhällsdebatten.

PER ANKERSJÖ (C)

ordförande i Centerpartiets idéprogramgrupp