I artikeln ”Vetenskap eller galenskap” (SvD Brännpunkt 28/2) påstår Tanja Bergkvist att ”genusvansinnet nått nya höjder” genom att Vetenskapsrådet utdelat ett treårigt projekt i musikvetenskap där trumpeten ska studeras ur ett genusvetenskapligt perspektiv.

Här finns flera sakfel: Vetenskapsrådet har beviljat ett individuellt postdoktorstipendium att använda till två års vistelse vid Royal Scottish Academy of Music and Drama i Glasgow, inte stöd till ett forskningsprojekt.

Ansökan är inte granskad av någon genuskommitté utan har granskats av en postdoktorkommitté med humanistisk och samhällsvetenskaplig kompetens.

De yngre forskarna bedöms mest efter sin potential att bli framgångsrika forskare. I det aktuella fallet är bedömningen dessutom att den musikvetenskapliga forskningen kan genomföras, att den tillför ny kunskap och att forsknings planen är realistisk.

Vi satsar alltså på en ung lovande forskare som genom tidigare arbete visat sin förmåga att genomföra ett intressant musikvetenskapligt projekt. Någon förtur på grund av att det ämne som behandlas innehåller genusaspekter har alltså inte förekommit.

Vetenskapsrådets uppgift är att se till att Svensk forskning håller så hög klass som möjligt och att det finns en god återväxt av forskare.

Detta gör vi genom att stödja de bästa och mest spännande projekten inom våra ansvarsområden, medicin, teknik, naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap men också genom att ge postdoktorstipendier till unga lovande forskare som under en tvåårsperiod får arbeta utomlands.

En postdoktorvistelse är ett av de viktigaste stegen för en ung forskare att komma vidare i karriären och knyta nya internationella kontakter inom det egna området.

Sett till olika forskningsområden är det särskilt viktigt inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området att Sverige ökar internationaliseringen.

PÄR OMLING

generaldirektör Vetenskapsrådet