”Under loppet av två dagar har ”invandrarna” hamnat i medial fokus igen. Den här gången i ny förklädnad, nämligen ”utländska/utrikes födda”. I Försäkringskassans årsbok Socialförsäkringsboken 2005 slås fast att utrikes födda i högre grad är sjukfrånvarande och förtidspensionärer än inrikes födda.
I en annan rapport som presenterades i onsdags av Brottsförebyggande rådet, Brå, hävdas att utrikes födda i större utsträckning är misstänkta för brott.

Varför ställs dessa kategorier mot varandra och används i en jämförande studie? Vad får vi ut av dessa rapporter?

Kategoriseringen av människor efter var i världen de är födda är naturligtvis ett stort metodologiskt problem. Man utgår ifrån en etablerad föreställning om existensen av ett ”vi”, som är födda här, och ett ”dom”, som är födda någon annanstans i världen.
Ännu värre - att dessa kategorier har ett förklaringsvärde i sig. Vilket de inte har.

Båda rapporterna visar att en sådan gränsdragning är värdelös eftersom det finns stora skillnader mellan
utrikes födda personer. Skillnaderna mellan tyskar, engelsmän och nordamerikaner och inrikes födda är antingen obefintliga eller mycket lägre än mellan chilenare, irakier, turkar och inrikes födda.
Man måste skilja mellan beskrivning av verkligheten och förklaringen av densamma. Medan generaldirektören för Försäkringskassan, Curt Malmborg, på SvD Brännpunkt den 15/12 slår fast att överrepresentationen av utrikes födda i första hand beror på diskriminering på arbetsmarknaden och sämre arbetsmiljö, hävdar Brå att ”sociokulturella” orsaker ligger till grund för överrepresentationen av utrikes födda i statistiken om anmälda brott.

Detta är ett allvarligt övertramp som borde diskuteras grundligt.

Brås undersökning, dess frågeställningar, metod och förklaringsmodell, är så problematisk att det ger oss anledning att ifrågasätta inte bara vetenskapligheten utan också dess syfte.
Brås ansvarige för rapporten, Jan Andersson, hävdar att syftet med rapporten är att presentera fakta och motverka fördomar. Låt oss
titta på båda av dessa påståenden.

Inom samhällsvetenskaperna vet vi att forskare i högsta grad påverkar sina resultat. Forskarens personliga erfarenheter, föreställningar och plats i samhällshierarkin påverkar inte bara frågeställningen, utan också val av metod, studieobjekt och viktigaste av allt tolkningen av de resultat som man kommer fram till.

Forskare står inte utanför samhället och dess strukturella och institutionella sammanhang.

Om man nu ställer en forskningsfråga om brottslighet - som ska undersökas komparativt mellan två grupper - ”invandrare” och ”svenskar” eller utrikes födda och inrikes födda - utgår man felaktigt från att dessa två grupper finns i verkligheten och att dessa grupper dessutom har olika egenskaper som kan förklara frågeställningen.
På så sätt framställs föreställningen om ”de andra” som ett faktiskt förhållande.
Brås studie blir därmed ytterligare ett bidrag till vi-och-dom -tänkandet, som riskerar att fördjupa och cementera de etniska och socioekonomiska klyftorna
mellan olika grupper.

Brås syfte att motverka fördomar om ”invandrare”, kommer på skam när de hävdar att den sociokulturella faktorn har ett förklaringsvärde. Med andra ord, att det finns invandrargrupper, till exempel chilenare, som av kulturella skäl oftare begår brott i Sverige.
Genom att beskriva verkligheten på det sättet - nämligen att utrikes födda oftare misstänks för brott och dessutom hävda att detta kan förklaras med diffusa sociokulturella orsaker - vill Brå späda på fördomar och diskriminerande föreställningar om ”invandrare”.

Ytterligare bevis på Brås föreställning om ”vi” och ”dom” är att Brå inte alls ställt frågan om diskriminering. En undersökning om diskrimineringens effekt på statistiken finns uppenbarligen inte med i Brås kartläggning.
Faktorer som en större benägenhet att anmäla personer med mörkare utseende, polisens benägenhet att oftare söka efter brottslighet i stigmatiserade områden etc är ingenting som tycks intressera Brå.

Det är ytterst allvarligt att statliga
myndigheter producerar oseriöst och ogrundat material förklätt i vetenskapliga former.