Vilhelm Ekensteen kritiserar regeringens förslag för att motverka missbruk av assistansersättning (13/8). Uppskattningar pekar på att fusk och missbruk av assistansersättning uppgår till mycket stora belopp. Det går inte att komma åt problemet utan att myndigheter har tillgång till bättre underlag. Det ligger i sakens natur att det krävs avvägningar mellan den enskildes integritet och det allmännas behov av korrekta uppgifter vid beslut om ersättning.

Regeringen anser att nyttan med uppgiftslämnandet överväger det intrång i integriteten som det innebär för enskilda. Försäkringskassans bedömning är också att förslaget är en förutsättning för att kunna kontrollera ersättningens användning. I remissen understryks samtidigt att de uppgifter som ska lämnas enbart ska vara sådana som är nödvändiga för Försäkringskassans tillämpning.

Det är vanligt att ändrade förhållanden när det gäller assistansersättning inte anmäls. Det leder till felaktiga utbetalningar.

Assistansanordnare som har tagit emot utbetalning av assistansersättning bör därför få en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken på ersättningen. Försäkringskassan kan därmed få tillbaka felaktigt utbetald ersättning. Detta är för närvarande svårt eftersom krav endast riktas mot den försäkrade även om medel aldrig betalats ut till denne (utan till ställföreträdande eller assistansanordnare). Ett känt problem rör återkrav mot barn, som kommer att begränsas om regeringens förslag genomförs.

Personlig assistans och LSS har stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Alla – även de med svåra funktionshinder – ska ha samma värde och rättigheter i samhällsgemenskapen. Det är en lagstiftning att vara stolt över och känna ansvar för. Men om vi inte genomför åtgärder mot fusk och bedrägerier, så kommer stödet och förtroendet för lagen att minska – och det vore en mycket olycklig utveckling. Det är en svår men nödvändig avvägning som gjorts i lagrådsremissen.

MARIA LARSSON (KD)

barn- och äldreminister