Trots att den svenska ekonomin är stark, påverkas vi som ett öppet, litet och exportberoende land av vår oroliga omvärld. Alla prognoser pekar på att arbetslösheten i Sverige kommer att öka under 2012. De långtidsarbetslösa närmar sig 70 000 personer och ungdomsarbetslösheten är över 20 procent.

Siffrorna talar sitt tydliga språk – trösklarna in på arbetsmarknaden för dem som står längst bort från jobben är för höga. Regeringen måste ompröva viktiga delar av sin nuvarande jobbpolitik för att kunna skapa en långsiktigt hållbar politik för fler jobben framtidens arbetslinje.

Framtidens arbetslinje behöver bygga på fyra viktiga hörnstenar – ett bättre företagsklimat, en mer flexibel arbetsrätt, en starkare omställningsförsäkring och en bättre matchning.

Politiker kan inte skapa jobb. Jobb skapas genom fler och växande företag. Det vi behöver är därför ett gott klimat som uppmuntrar fler att starta, driva företag och skapa jobb. Det är nödvändigt att fortsätta sänka kostnaderna för att anställa och förbättra förutsättningarna för att utveckla sitt företag. Det handlar bland annat om lägre administrativa kostnader och bättre tillgång till riskkapital. För personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden är lönekostnaden enormt viktig. Av det skälet är sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga en viktig del, men vi behöver fortsatta reformer för ett än bättre näringslivsklimat.

Den globala konkurrensen och den nya tjänsteekonomin kräver en flexibel arbetsmarknad där rörlighet uppmuntras. Huvuddelen av arbetsrätten tillkom i början av sjuttiotalet då normen var att ha samma anställning under hela livet. Nästan fyrtio år senare har turordningsreglerna, istället för att erbjuda trygghet, blivit ett hinder för många människor. En modern arbetsmarknad måste premiera kompetens framför antal anställningsår.

Dagens arbetsmarknad med låg rörlighet hämmar både den svenska konkurrenskraften och försvårar för dem som står utanför arbetsmarknaden. Genom att reglerna ger företräde till personer som har varit länge på ett jobb leder de dessutom till att människor med en svag ställning på arbetsmarknaden – ofta unga och utlandsfödda – får gå först vid arbetsbrist.

Såväl OECD som Långtidsutredningen pekar ut den stela arbetsmarknaden som en stor svaghet och bekräftar att strukturreformer är nödvändiga för att svensk arbetsmarknad och ekonomi ska fungera bättre.

För att klara rörligheten på arbetsmarknaden så behöver vi känna trygghet i omställning genom en verklig omställningsförsäkring. Regeringens a-kassereform har stärkt viljan att söka jobb, men baksidan är en fortsatt låg anslutningsgrad, inte minst bland unga, och därmed ökad otrygghet för de som inte är försäkrade. För att utveckla en långsiktigt hållbar omställningsförsäkring, som skapar trygghet och underlättar skiftet mellan jobb, behöver vi se hur Danmark genom sin flexicurity skapat såväl flexibilitet som trygghet. Vi skulle behöva höja ersättningen under de tre första månaderna i arbetslöshet kombinerat med en snabbare avtrappning i ersättningsnivåerna mot slutet av a-kasseperioden. Arbetslöshetsförsäkringen bör vara en allmän a-kassa, till för omställning – inte permanent försörjning.

I dag råder det brist på arbetskraft inom vissa sektorer, samtidigt som vi har en hög arbetslöshet inom andra. Matchningen på arbetsmarknaden är dålig. En viktig orsak är Arbetsförmedlingens oförmåga att förmedla jobb. Olika undersökningar har visat på att den genomsnittliga arbetsförmedlaren endast förmedlar mellan ett och två jobb i månaden.

Framtidens arbetslinje behöver därför också innefatta en konkurrensutsättsättning av Arbetsförmedlingen och införandet av en jobbpeng som följer den arbetssökande. I en sådan modell får den offentliga Arbetsförmedlingen på sikt en ren myndighetsfunktion medan själva förmedlingsverksamheten sköts av fristående aktörer.

Det främjar framväxten av fler nischade förmedlingar som kan bli experter på ungas jobb, särskilda branscher eller regioner. Det finns redan i dag många fackliga organisationer, arbetsgivare och bemanningsföretag som känner till nischade arbetsmarknader, och skulle kunna bedöma kompetenser hos specifika grupper och bättre förmedla jobb. För den arbetssökande skulle en sådan enkel reform både innebära en förbättrad matchning och en frihet att välja arbetsförmedlare.

Framtiden kräver fler strukturreformer, inte minst på arbetsmarknaden. Kortsiktiga lösningar som mer arbetsmarknadsåtgärder eller ökad press på att söka jobb räcker inte. För att långsiktigt lösa de strukturella problem som Sverige har krävs mod att genomföra nödvändiga reformer som ökar efterfrågan på arbetskraft, skapar rörlighet på arbetsmarknaden så unga tillåts komma in och förbättra matchningen.

ANNIE LÖÖF

partiledare för Centerpartiet