Vetenskapsrådet är den största statliga finansiären av grundforskning vid svenska universitet, högskolor och institut. Nyligen kritiserade jag genusidéernas inflytande över svenska förskolor – men det stannar inte där.

En liten klick experter i det här landet som fått oproportionerligt stort inflytande har nämligen som uttalad målsättning att ”genusperspektivet” ska genomsyra all privat och offentlig verksamhet i landet, så även forskningen.

Inom Vetenskapsrådet finns en särskild genuskommitté med uppgift att ”verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen”. En sökning i Vetenskapsrådets projektdatabas ger en tydlig bild av hur långt genusvansinnet gått.

Rådet har beviljat över en halv miljon kronor för ett treårigt projekt inom musikvetenskap med titeln ”Trumpeten som genussymbol” (dnr 2008-528), där man bland annat ska ”problematisera begreppen manligt och kvinnligt och undersöka närmare de föreställningar som är verksamma och skapar trumpeten som markör för manlighet.”

Projektbeskrivningen talar för sig själv, jag citerar några utvalda delar:

”Den övergripande frågeställningen är att undersöka vilka mekanismer och sociala och kulturella sammanhang i tid och rum som gestaltas, skapas och återskapas genom trumpeten som genussymbol.

För att kunna utkristallisera dessa blir det nödvändigt att problematisera begreppen manligt och kvinnligt och undersöka närmare de föreställningar som är verksamma och skapar trumpeten som markör för manlighet.

Vilka normer ligger bakom detta? Hur kommer dessa till uttryck och hur tvingande tycks de vara?

Frågor som leder mig är: Vilken klang i trumpetens breda klangspektrum blir till norm och vilken klang uppfattas som avvikande och kallas för kvinnlig respektive manlig? Vad händer med klangen, när trumpetaren spelar med en ’kvinnlig klang’?

För att komma åt konstruktionen av trumpetbilden ska jag även analysera trumpetdiskurser både i akademisk tradition och i populära sammanhang.

Någon liknande studie har inte tidigare gjorts. Genusperspektiv har länge inte tagits i beaktning inom trumpetforskningen. På det viset innebär det planerade projektet ett viktigt kunskapstillskott inom forskningsfältet.

I ntresset för genusforskningen ligger i att undersökningen kommer att belysa hur genus konstrueras i musiksammanhang, kopplat till instrumentet trumpet.”

Jag utgår ifrån att jag skulle få stöd på liknande sätt om jag gör en projektbeskrivning i matematik där jag kan ägna tre år åt att studera flerdimensionell analys ur ett genusperspektiv, till exempel hur matematiken som vetenskap omedvetet genom sitt bruk av variabler och normer befäster stereotyper och förstärker den i samhället rådande könsmaktsordningen.

Så här skulle en ansökan kunna se ut:

Jag tänkte börja med att ur ett genusperspektiv problematisera klassen av ekvationer i två variabler x och y, där x utgör den kvinnliga komponenten och y den manliga. Hur ofta förekommer y i förhållande till x, och vilken av dessa variabler tilldelas genomgående den högsta exponenten i såväl forskningsartiklar som studentlitteratur?

Hur påverkar detta i ekvationen inbyggda könsmönster den kvinnliga studentens självbild, och vilka mekanismer ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig inom flerdimensionell analys?

Vilka matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) ligger bakom detta problematiska faktum?

För en heltäckande analys måste man här även inkludera begreppet intersektionalitet, som innebär att ekvationen skapar sin identitet även utifrån övriga ingående variabler, utöver x och y.

Frågor som leder mig är: Kan man könsneutralisera en godtycklig ekvation i flera variabler genom en transformation eller social konstruktion som återför alla variabler på en icke könskodad variabel z?

Vad kan man i så fall säga om den primitiva funktion som erhålls efter integration med avseende på z? Är den primitiva funktionen manligt könskodad medan den komplexa variabeln z är kvinnlig?

Denna hypotes har starkt experimentellt stöd men måste ledas i bevis.

Hur kan man i så fall problematisera att kvinnligt/manligt gestaltas, skapas och återskapas i ekvationen även efter könsneutraliseringsprocessen?

Detta genusperspektiv är helt nytt – ingen liknande studie har tidigare gjorts för att problematisera flervariabelanalysen utifrån de könsroller som de

olika variablerna påtvingar ekvationerna.

Som sagt, så där skulle en ansökan kunna formuleras.

Jag bör faktiskt, med trumpetgenusprojektet i åtanke, genast skicka in den till Vetenskapsrådet. Jag tror inte att mina differentialoperatorer har en chans mot detta!

TANJA BERGKVIST

fil dr matematik