Nioåriga Arvid Afzelius Askendal har fått narkolepsi efter att han vaccinerats mot svininfluensa. Förutom trötthet har han också drabbats av vanföreställningar. Sjukdomen kräver tung medicinering.
Foto: Kalla Fakta, TV4
Hösten 2009 genomfördes en massvaccination av svenska folket. I dag finns det ett 50-tal anmälningar hos Läkemedelsverket där man misstänker narkolepsi som biverkning av vaccinet. De flesta drabbade är barn och ungdomar.
Under året som gått har vi sett våra barn insjukna med extrem dagtrötthet, dålig nattsömn, hallucinationer, kataplexi och i vissa fall sömnparalyser. Några av barnen har fått diagnosen narkolepsi på ett tidigt stadium, andra väntar fortfarande på utredning. Det som har varit gemensamt för dessa barn är att alla har visat samma symtom inom sex veckor efter vaccinationen.
Bemötandet inom vården har varit väldigt olika. Några har fått hjälp direkt, medan flera av oss upplever en okunskap och nonchalans inom sjukvården. Vi har fått driva på läkare och ställa krav för att våra barn ska få rätt hjälp. Vi efter-lyser en samordning av kompetens, det borde vara en självklarhet att de drabbade får tillgång till den samlade kunskap som finns kring narkolepsi.
När myndigheterna förra året beslöt om massvaccination inför en eventuell pandemi av svininfluensa skulle vi som föräldrar fatta beslut om vaccination av våra barn. Den information som fanns att tillgå handlade i första hand om varför vi skulle vaccinera oss, för att inte själva bli sjuka och av lojalitet mot andra. Man gjorde också klart att denna influensa skulle drabba unga i högre utsträckning än vanlig säsongsinfluensa. Samtidigt gick medierna ut med exempel på unga människor som blivit allvarligt sjuka och till och med avlidit av svininfluensan. Vi är väl införstådda med att vi genom vaccineringen kan ha räddat många liv. Det var en av anledningarna till att vi vaccinerade våra barn. Nu vet vi att våra barn efter detta har fått en livslång, allvarlig sjukdom som orsakats av vaccinet.
Vaccinet Pandemrix biverkningar utreds nu av Läkemedelsverket tillsammans med EMA (European Medicines Agency). Läkemedelsverket var tillsammans med Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap en av de myndigheter som hade en betydande roll i den vaccinationskampanj som genomdrevs. Läkemedelsverkets uppgift var bland annat att godkänna vaccinet.
Samma myndighet har nu till uppgift att utreda allvarliga biverkningar av detta. Den fråga vi ställer oss är om en myndighet som varit så starkt involverad i godkännande av vaccinet nu kan ge en opartisk bedömning om biverkningar? Ingenstans i det material som finns redovisat på myndigheternas hemsidor anges hur en utredning av biverkningar ska gå till. Socialstyrelsen borde som samordnande myndighet för massvaccinationen haft en plan för hur detta ska kunna utredas på ett opartiskt sätt.
När beslutet om massvaccination togs vägde myndigheterna fördelar mot nackdelar och ansåg att fördelarna övervägde. Den samlade belastningen på samhället i form av olika kostnader har också vägts in så som sjukfrånvaro, sjukhusvistelse, arbetsfrånvaro och kostnaden för vaccin. I Smittskyddsinstitutets rapport Nr 4: 2009 visar man att vaccination är kostnadseffektivt, cirka 2,5 miljarder sparas om 60 procent eller fler vaccinerar sig. Vi medborgare har alltså tillsammans hjälpt samhället att spara pengar genom att vaccinera oss.
Vi ställer frågan om myndigheterna även kalkylerat med kostnaderna för de som drabbats av biverkningar?
Hösten 2007 tecknade staten och landstingen avtal med läkemedelsföretaget GlaxoSmith- Kline (GSK). Delar av avtalets innebörd citeras från Socialstyrelsens hemsida: ”Om det skulle inträffa att vaccinet orsakar skada och GSK stäms och blir skyldiga att betala skadestånd står staten för dessa kostnader”. Socialstyrelsen skriver också ”för att Sverige snabbt skulle få tillgång till vaccin och stå väl rustade vid en pandemi var det nödvändigt att staten tog på sig det ekonomiska ansvaret för eventuella skadeståndskrav”.
Det innebär att det nu är staten som har ansvar för att hjälpa de drabbade på alla sätt de kan. Barnen kommer behöva hjälp i olika skeden i livet, med skolan, med psykisk och fysisk hälsa, ekonomi och acceptans i sociala situationer. Några kommer kanske aldrig kunna ha ett heltids-arbete. Vi menar att det enda sättet att fullfölja vaccinations- kampanjen på ett ansvarsfullt sätt är att tillgodose de behov som våra barn har och kommer att få under livet.
Vi har velat våra barn väl. Vi valde att vaccinera dem för att de inte skulle bli sjuka i influensa eller smitta andra. Nu har våra barn fått en allvarlig livslång sjukdom som innebär men och medicinering livet ut. Detta är konsekvenser som vi innan vaccineringen aldrig hade kunnat överblicka.
HERMAN AFZELIUS
pappa till Arvid 9 år
KARIN ANDERSSON
mamma till Adam 17 år
HELENA ARWIDSON
mamma till Rebecka 9 år
GERTIE ASSARSSON
mamma till Moa 15 år
AYLIN BLOM
mamma till Jennifer 14 år
KATARINA EKLUND
mamma till Stina 12 år
MARGARETA ERIKSSON
mamma till Gustaf 15 år
PER LAHGER
pappa till Filip 6 år
ELISABETH LAZAREVSKA
mamma till Andreas 10 år
MIKAEL LENNARTSSON
pappa till André 14 år
CARIN LUNDBERG PAPP
mamma till Niklas 18 år
ANDERS PERSSON
pappa till Angelika 13 år
LENNART REUTER
pappa till Sara 15 år
PERNILLA STOLPE
mamma till Robin 10 år
