Det mångreligiösa klimatmötet i Uppsala, som jag fått förmånen att bjuda in till, visade att vi trots olikheterna i våra traditioner delar ansvar för medmänniskan och insikt om långa historiska perspektiv. Förhoppningsvis kan det påverka både politiska ledningar och religionerna, inklusive Svenska kyrkan.
På SvD Brännpunkt den 8 december skriver Camilla Grepe att Svenska kyrkan bör leva som den lär i sin finansförvaltning. Jag gläds över att många visar intresse för hur pengar förvaltas med ansvar.
I Svenska kyrkan pågår diskussionen om vad det innebär att fungera som ansvarsfull investerare. Våra portföljer granskas tre gånger om året av oberoende etikkonsulter.
Vi försöker hitta goda och ansvarsfulla företag. Vi vill ge våra förvaltare/partners så tydliga uttryck som möjligt för vad som menas med att förvalta ”i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar”.
Däremot föreskriver kyrkostyrelsen inte att de ska köpa aktier i vissa angivna bolag eller i vissa branscher.
Cleantechbranschen innehåller många företag som är värda att överväga placeringar i. Vi förväntar av våra förvaltare att de gör den avvägning som behövs för att bidra till hållbar utveckling och ge god finansiell avkastning.
Vi lägger därför största vikt vid valet av förvaltare eller samarbetspartner. Kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd har i september träffat avtal med en ny förvaltare för globala aktier, nämligen Generation Investment Management.
Bolaget, vars styrelse leds av Al Gore, har en tilltalande investeringsfilosofi med fokus på långsiktighet och hållbarhet.
De summor som Camilla Grepe anger är för stora. Kapitalförvaltning på nationell nivå förvaltar ett reservkapital, för närvarande cirka fyra miljarder kronor. Det handlar om långsiktig placering av detta, med en placeringshorisont på tio år.
Så ett förtydligande. Svenska kyrkan styrs inte av ärkebiskopen, utan alla våra församlingar och stift beslutar själva om sina investeringar. Vi är inte en koncern som ger direktiv till stift och församlingar om hur de ska placera sina pengar.
Vill man läsa mer om våra överväganden kan man finna detta i boken ”Ansvarsfull förvaltning” (2007).
ANDERS WEJRYD
Svenska kyrkans ärkebiskop
