Under fliken fortbildning och bidrag på Skolverkets hemsida finns rubriken ”Internationella Tävlingar”. Det är något som förtjänar välvilliga nickar. Sådana tävlingar fyller många lovvärda funktioner. De sporrar elever och skolor till förbättrade studieresultat, de är en viktig del i skolans internationalisering och i vårt globala kunskapsutbyte och de fungerar som en brygga mellan skola och forskarvärld.

Men när man klickar på fliken och kommer till undersidan avstannar det välvilliga nickandet. Där visar det sig nämligen att bidrag enbart ges till tävlingar i teknik, naturvetenskap och matematik. Det här är ett märkligt förhållande. Det borde vara självklart att alla vetenskapliga tävlingar jämställs – att alla begåvade och arbetsvilliga elever behandlas lika.

Deltagandet i International Linguistics Olympiad (IOL) som nu samlar drygt 30 länder får alltså ingen statlig finansiering i Sverige. I stället är arrangörerna, Unga Forskare Stockholm (UFS), tvungna att lägga mycket tid på att leta sponsorer. Den nationella uttagningen och deltagandet i den internationella tävlingen har finansierats med hjälp av medel från Kungl. Vitterhetsakademien och UFS. Bakom tävlingen ligger också mycket frivilligt arbete från Stockholms, Lunds och Uppsalas lingvistikinstitutioner samt från UFS:s projektgrupp. Det är alltså tack vare volontärer som Sverige har kunnat delta i tävlingen. Skolverket ger inget som helst bidrag.

Det gjorde man inte ens 2010 när Sverige stod som arrangör för den internationella tävlingen, något som resulterade i att arrangörerna - till skillnad från alla tidigare arrangörer – blev tvungna att ta ut en avgift från deltagarna. I takt med att tävlingen växer blir det kanske nödvändigt att avlasta värdländerna, men det är en pinsamhet att just Sverige blev det första landet som inte kunde finansiera arrangemanget.

Denna negativa särbehandling av just en språktävling är särskilt illavarslande. Det är genom språk vi relaterar till världen och till varandra, det är genom språk vi bygger vår värld. Att förstå språket är att förstå människan bättre. Utan internationella kontakter och språk existerar vår egen forskning i ett ofruktbart vakuum.

Enligt Europabarometern 2005 utmärker sig Sverige genom medborgarnas negativa inställning till ett andra främmande språk. Samma negativa attityd uppmärksammas i den internationella språkstudie Skolverket publicerade den 21 juni (ESCL). Attityderna speglar en långvarig nedåtgående trend när det gäller språkstudier och språkkunskaper. En nedgång som kostar Sverige både konkurrenskraft på den globala marknaden och möjligheter att utnyttja den öppna arbetsmarknad och forskarvärld vi har tillgång till genom EU. Det här borde stat och myndigheter aktivt arbeta för att motverka – inte som här underblåsa.

Men det handlar om mer än språk. Människan lever inte av bröd allena. Vi behöver kultur, kunskap om vårt förflutna och ett brett grepp om vårt samhälle för kloka beslut och goda livsvillkor. Dessutom är det snäva nyttotänkandet bakom gynnandet av naturvetenskap ekonomiskt kontraproduktivt. Nya upptäckter uppstår i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap. Från Albert Einstein, Marie Curie, August Strindberg till Steve Jobs går exemplen på banbrytare som verkat i just detta gränsland. Det bästa samhället får vi om våra unga ges mesta möjliga frihet och stimulans att utveckla sin potential. Vare sig det handlar om poesi som för Tomas Tranströmer eller om it-entreprenörskap som för Niklas Zennström. Då får vi både det bästa samhället och den bästa tillväxten.

Nu i juli åker en grupp elever till Argentina för att representera Sverige i den Internationella Matematikolympiaden. I augusti åker Murphys lag från Forsmarks skola och Facimus från Minerva Gymnasieum i Umeå till Slovenien för att representera Sverige i den Internationella Lingvistikolympiaden. Låt det vara sista gången svenska elever representerar sitt land med olika förutsättningar och skiftande stöd från sitt land. Ge alla internationella kunskapstävlingar samma villkor och rubriken ”Bidrag till Internationella Tävlingar” på Skolverkets hemsida sitt rätta innehåll.

HELENA VON SCHANTZ

ordförande för LMS, Riksföreningen för Lärarna i Moderna Språk

JOHAN PATRIK ROOS

projektledare för Lingolympiaden UFS och styrelseledamot i ILU

HEDVIG SKIRGÅRD

projektledare för Lingolympiaden, UFS

GUNNEL ENGWALL

preses i Kungl. Vitterhetsakademien

BRITA BERGMAN

professor emerita i teckenspråk, Stockholms Universitet, och ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien

INGE BARTING

professor i franska, Stockholms universitet.

THOMAS HARTVIGSSON

projektledare, Projekt Athena Göteborg och Ordförande Humanistsektionen, Göta studentkår

MATS WIRÉN

docent, institutionen för Lingvistik, Stockholms Universitet

ELIE WARDINI

professor i arabiska, Stockholms Universitet

KARIN LINDER

förbundsordförande DIK – akademikerfacket för kultur och kommunikation

EMILIE RASK

ordförande DIK Student