President Bushs Irakpolitik tycks bäst beskrivas med de ord, tryckta med stora bokstäver som Newsweek använde på sitt omslag för inte så länge sedan: ”Hell bent on war” (vilket på svenska kan översättas med ”krigslysten” eller ”totalfokuserad på krig”, övers. anm.)
När vi funderar över detta, kan kanske våra historiska minnen hjälpa oss. När Bush säger att en förebyggande attack är rätt sätt att hantera en potentiell fiende, får vi inte glömma att när Japan riktade en sådan attack mot USA vid Pearl Harbor den 7 december 1941, deklarerade president Roosevelt att ”denna dag skulle minnas som en skändlighetens dag”.
Historiskt kunniga personer minns också att när president Lyndon Johnson ledde landet i krig med Nordvietnam gjorde han stor affär av att Nordvietnam hade attackerat USA i Tonkinbukten. Vi fick senare veta att detta var en felaktig uppgift.
I samband med de händelser som ledde till Gulfkriget mot Irak, fick vi oss berättat att irakiska soldater dödade kuwaitiska spädbarn på sjukhusen. Vi fick
senare veta att den historien var ett beställningsverk, åstadkommet av en reklambyrå.
Om vi går längre fram i tiden bör vi inte heller glömma att president Bush eggade sitt folk när han talade vid ruinerna av tvillingtornen och lovade att ”vi ska fånga in dem som förstörde dessa byggnader”. Sedan gjorde han kriget mot terrorismen till en personfråga genom att peka ut Usama bin Ladin och utfärda en efterlysning av honom. Han skulle fångas in ”död eller levande”.
När man inte klarade detta, lyckades Bush och hans män att omdirigera den amerikanska vreden mot dem som förstört byggnaderna och dödat tusentals oskyldiga till att gälla stöd för ett krig mot Saddam Hussein, som inte hade något att göra med förstörelsen av tvillingtornen eller morden på alla dessa människor. Som en framstående brittisk författare påpekade, detta var ett av historiens största PR-trick.
Nu har vi hört Colin Powells tal inför säkerhetsrådet som har framstått så övertygande för många amerikaner. Andra skulle dock vilja veta mer om
hans källor. Och även om allt som Powell läste upp skulle visa sig stämma gav han, troligen omedvetet, sitt stöd åt det som Frankrike, Tyskland och Ryssland begär - behärskning och tvångsavväpning av Saddam genom bestämd och tuff diplomati, inte krig.
Om USA kan avlyssna irakiska telefonsamtal, fortsätta högteknologisk övervakning från luften, och bomba från förbjudna flygzoner väldigt nära Bagdad samtidigt som antalet vapeninspektörer från FN tredubblas - skulle detta inte effektivt hålla Saddam tillbaka?
Många av världens befolkningar är fredslystna (hell-bent for peace) och protesterna mot kriget ökar i USA för var dag som går.
Kanske kan vi stoppa kriget som, det lär oss historien, inte skulle bli annat än helvetiskt.
Irwin Abrams
