Alla politiker med ansvarskänsla borde vara eniga om att stoppa denna typ av avancerad skatteflykt.

Carl Schlyter

Dagens Nyheter har nyligen haft en serie artiklar om missförhållanden i vårdbolaget Carema. Personalbrist och överbeläggningar har resulterat i vanvård av gamla och sjuka. Detta samtidigt som vinsten på några år stigit med 390 procent och bonusar betalats ut till personer i ledande befattning. Onsdag den 9 november rapporterar bland andra Sverige Radio och Svenska Dagbladet att apoteksbolagen lider av lönsamhetsproblem. ”Apoteksbolagen blöder och lobbar nu för att få större statliga subventioner för att klara lönsamheten. Samtidigt slussar de tiotals miljoner kronor till ägarbolag på Jersey.” skriver SvD (9/11). Gemensamt för Carema och apoteksbolagen Medstop och Apoteket Hjärtat är nämligen att de ägs av riskkapitalbolag med säte i skatteparadis. Med hjälp av komplicerade skatteupplägg kan företagen redovisa förluster i Sverige samtidigt som moderbolagen i Luxemburg, Liechtenstein eller på Jersey uppvisar mångmiljonvinster.

Hur fungerar det? Jo, köparen av till exempel ett vårdföretag eller en apoteksrörelse har sitt moderbolag placerat i ett skatteparadis. I Sverige upprättas ett holdingbolag vars enda uppgift är att äga företaget i Sverige. Holdingbolaget tar ett lån av moderbolaget och betalar för det en ränta som ligger långt över marknadsräntan. I Medstops fall 15 procent men det finns exempel på betydligt högre ränta än så. Holdingbolaget i Sverige köper med lånade pengar en verksamhet i Sverige. Lånet ger upphov till en räntekostnad som är avdragsgill och reducerar vinsten i den svenska koncernen.

I slutändan kan den svenska grenen av rörelsen undvika skatt samtidigt som bolaget i skatteparadiset kan kvittera ut ränteintäkter till låg eller ingen skatt.

Gemensamt är även att de nu uppmärksammade bolagen är helt beroende av skattepengar för sin verksamhet. Apoteksbolagen säljer skattesubventionerade läkemedel och vårdbolagen har fått skattebetalarnas förtroende att ta hand om gamla och sjuka. Som grupp undanhåller riskkapitalbolagen många miljarder kronor från att beskattas. Problemet är dock mycket större än så. Förtroendet för hela skattesystem undermineras. Risken är att även andra företag och skattebetalare i allmänhet ifrågasätter vitsen med att betala skatt.

Reglerna för skatteparadis måste ändras. Problemet handlar lika mycket om svårigheten att få tillgång till information som förekomsten av lågskatteländer. I väntan på internationella överenskommelser behöver Skatteverket få långsiktigt säkrade utökade resurser för att bygga upp kompetens och styrka nog att komma åt de värsta avarterna av skatteplanering.

Mycket av skatteplaneringen är idag laglig, om än i gråzonen, men långt ifrån intentionen med hur systemet är tänkt att fungera. Skattemyndigheten har sedan 2009 fått 25 miljoner kronor i extra anslag som bland annat ska användas till granskningen av riskkapitalbolag, ett anslag som kan visa sig ytterst lönsamt för skattebetalarna. I ett enskilt ärende som Skatteverket granskar rör det sig om 700 miljoner kronor som undanhållits beskattning. Sverige måste också ändra sina avdragsregler så att man inte kan göra avdrag för ockerräntor.

Även vad gäller offentlig upphandling av tjänster behöver rutinerna ses över. Om de som kan lämna det bästa budet kan göra så för att de inte betalar skatt i Sverige är det ju sannerligen inte det bästa budet för skattebetalarna!

Seriösa aktörer får en komparativ nackdel av att dra sitt strå till den gemensamma stacken och kan inte lämna lika (till synes) attraktiva bud som aktörer som undviker skatt. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TVL) säger i en intervju till SvD (2011-11-09) att de utgår ifrån ”vilken service samhället vill ha vad gäller apoteksverksamhet, och hur mycket samhället är berett att betala”. Hur mycket samhället betalar netto är dock beroende av om anbudslämnaren betalar skatt eller inte. Något som bör tas hänsyn till i all offentlig upphandling. Det finns alltid möjlighet att ställa krav på insyn och transparens vid upphandling, på så sätt skulle avancerade skatteupplägg bli enklare att upptäcka och stoppa med nya lagar eller med hårdare kontroll.

Om regeringen av ideologiska skäl vill sälja ut Apoteksbolaget till underpris kan vi debattera detta! Men alla politiker med ansvarskänsla borde vara eniga om att stoppa denna typ av avancerad skatteflykt, vare sig den visar sig vara laglig eller olaglig. Skatteviljan till vård och omsorg är stor, men inte till dolda, skattefria, mångmiljonbonusar.

CARL SCHLYTER (MP)

EU-parlamentariker