De felaktiga ekonomiska incitamenten för att avstå från förskolan, behöver också angripas.
Vi vet att vårdnads-
bidraget är en bov i dramat här.

Maria Arnholm Erik Ullenhag

I dag går nästan alla barn mellan ett och fem år i förskolan. Det är ett fantastiskt betyg. Förskolan fyller en viktig funktion för utvecklingen av barns lek och lärande. Inte minst den senaste Pisa-undersökningen visar att det går bättre i skolan för barn som också har gått i förskolan. 

Detta samband är särskilt tydligt för de barn som kommer från familjer som är socioekonomiskt utsatta, så vi kan med självförtroende säga att förskolan spelar en viktig roll när det kommer till att skapa jämna förutsättningar för barn med olika bakgrund. Förskolan gör skillnad.

Men även om de allra flesta barn går i förskolan i dag, visar statistiken på stadsdelsnivå att det finns skillnader i deltagandet inom kommuner. Regeringen har låtit konsultföretaget Ramböll titta på hur det ser ut med deltagande i förskolan i femton så kallade utsatta stadsdelar som alla deltar i regeringens urbana utvecklingsarbete. Dessa stadsdelar skiljer sig från sina kommuner genom att både sysselsättnings- och utbildningsgraden är lägre än snittet, och andelen utlandsfödda är högre. Hand i hand med dessa avvikelser går också färre barn i förskolan. I dessa stadsdelar gör regeringen särskilda satsningar för att stärka, stimulera och utveckla arbetet för att minska utanförskapet. Men det finns mer att göra.

Vi behöver se till så att fler barn i dessa stadsdelar går i förskolan. För vid sidan av de positiva konsekvenser förskolan har för barnen, vet vi också att den spelar en viktig roll för föräldrar som saknar kontaktytor med det svenska samhället.

Det finns positiva exempel på hur kommunerna kan jobba. I stadsdelen Centrum-Öster i Landskrona lämnar förskolorna pedagogisk dokumentation i form av bilder så även de föräldrar som har svaga svenskkunskaper kan förstå. Exempelvis i en stadsdel i Stockholm genomförde man för ett antal år sedan en projektverksamhet dit hemmavarande somaliska mammor bjöds in tillsammans med sina barn. Samtidigt som barnen gick i öppna förskolan, erbjöds mammorna språkundervisning, studie- och yrkesrådgivning. Mammorna fick också komma i kontakt med andra föräldrar som placerat sina barn i förskola och när projekttiden var slut valde alla mammor att sätta sina barn i förskola, samtidigt som de fortsatte söka jobb.

Ramböll har tittat på vad som hindrar föräldrar från att låta sina barn gå i förskola. De har hittat tre olika faktorer:

• Föräldrarna anser att barnet kan få en likvärdig eller bättre omsorg i hemmet

• Det finns ekonomiska incitament att avstå från förskolan

• Föräldrarna är isolerade och mår för dåligt för att kunna använda sig av förskolan

För att förskolan ska kunna gynna fler är det dessa tre hinder som vi behöver angripa.

Det första hindret vill vi angripa genom att förbättra informationen om förskolan. Kommunerna behöver bli bättre på att sprida positiva exempel om vilken skillnad förskolan kan göra. Exempelvis kan föräldrar i förskolan engageras som ambassadörer. Särskilt de föräldrar som inte är vana vid att föräldrar lämnar sina barn i förskolan behöver få ett högre förtroende för verksamheten. I synnerhet när det kommer till grupper som är svåra att nå behöver vi politiker visa ett ledarskap om att vi behöver bli ännu mer framåtlutade för att nå alla föräldrar.

Det andra hindret, de felaktiga ekonomiska incitamenten för att avstå från förskolan, behöver också angripas. Vi vet att vårdnadsbidraget är en bov i dramat här. Det är ingen hemlighet att Folkpartiet vill att det ska avskaffas, men det tåls att upprepas. Vi motarbetar såväl integration som barnens utveckling om vi å ena sidan vill att nya svenskar ska integreras, men samtidigt betalar dem för att stanna hemma.

Det tredje hindret för att barnen ska gå i förskolan (att föräldrar känner sig isolerade och mår för dåligt) är kanske allra viktigast att angripa. I grunden handlar det om att bryta utanförskapet och då kan barnens deltagande i förskolan vara ett sätt att bryta isoleringen. Genom uppsökande verksamhet från kommunens och myndigheters sida kan även dessa föräldrar uppmuntras att låta barnen gå i förskolan.

Under nästa mandatperiod vill vi intensifiera arbetet med att förskolan ska nå fler barn i de här stadsdelarna. Vi vill:

Sprida goda exempel som bidrar till lärande kommuner emellan.

Etablera nätverk där förskolan, vården, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kan arbeta tillsammans.

Utöka den lagstadgade rätten till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga från 15 till 30 timmar i veckan.

Avskaffa vårdnadsbidraget.

Erbjuda alla nyanlända svenska för invandrare i kombination med förskola.

MARIA ARNHOLM (FP)

jämställdhets- och biträdande utbildningsminister

ERIK ULLENHAG (FP)

jntegrationsminister

Debattartiklar om förskolan: