Hur kommer det sig att de som följer oss med sin expertkunskap genom hela livet värderas så lågt?

Vårdförbundet

Nyligen kom Statistiska Centralbyråns, SCB:s framtidsprognos som visar att det saknas 30 000 sjuksköterskor och 7 500 biomedicinska analytiker år 2030. Det är de yrken med akademisk utbildning där bristen blir allra störst i Sverige. Yrken som påverkar hela befolkningen från det vi föds tills det är dags att värdigt få ta adjö.

Stora pensionsavgångar, bristande intresse för utbildningarna och ökade behov är några förklaringar.

En studie från Uppsala universitet där ungdomar fick avkodade beskrivningar av sjuksköterske- och ingenjörsyrken visar att både killar och tjejer i gymnasiet gärna väljer sjuksköterskeyrket. Men när killarna sedan fick se att det var sjuksköterska de valde och vilken status, lön och otydliga karriärvägar de har väljer de bort yrket.

92 procent av sjuksköterskorna är kvinnor. Åtta procent är män. Högskoleverket, HSV har beräknat att ökningen av andelen män är minimal, tre procentenheter till år 2020. ”På sjuksköterskeutbildningen – den till studerandeantalet överlägset största medellånga utbildningen – har det absolut inte hänt någonting med könsfördelningen under de tre senaste decennierna”, skriver HSV.

Vi står inför omfattande förändringar av både hälsoläget och demografin: Mer förebyggande hälsoinsatser och en allt större andel äldre i befolkningen betyder ökad efterfrågan på våra yrkesgrupper. En stor del av den kris vi redan ser inom äldrevården handlar om bristen på sjuksköterskor. Och då pratar vi inte bara om Caremas äldreboenden. Om arbetsgivare och politiker fortsätter att stoppa huvudet i sanden i 20 år till står vi inför ett katastrofläge i hälso- och sjukvården.

I Sverige har vi ett unikt system för förebyggande hälsovård till en rimlig kostnad. I många andra västländer finns inte det utan dessa uppgifter sköts till en betydligt högre kostnad av läkare. Men här möter vi genom hela livet sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som har kunskap och därmed kan ta ansvar för vår hälsa och livskvalitet.

Vi har allt från barnmorskan som tar emot dig när du föds till barnsjuksköterskan på BVC, till skolsköterskan ”skolsyster” som ser fysiska, psykiska och sociala problem - varje dags räddning för många utsatta barn. Den biomedicinska analytikern som ser till att proverna analyseras korrekt. Analyser som krävs för rätt diagnos och behandling.

Företagssköterskan, ambulanssjuksköterskan med en rullande akutmottagning, anestesisjuksköterskan, sjuksköterskan som är expert på demens och den äldre mannens och kvinnans behov. Och ringer du till sjukvårdsupplysningen möts du av en specialistsjuksköterska som ger dig råd utifrån dina behov.

Hur kommer det sig att de som följer oss med sin expertkunskap genom hela livet värderas så lågt? Hur kommer det sig att traditionellt kvinnodominerade yrken värderas så mycket lägre än traditionellt mansdominerade?

En barnmorska tjänar 10 000 kronor mindre än en högskole- och civilingenjör. Ett annat konkret exempel är ”fallet Linköping” där läkaren fick 15 000 kronor extra medan sjuksköterskan fick 1000 kronor för att arbeta under julnatten.

Nyligen sade en ung sjuksköterska upp sig med buller och bång från akuten på Karolinska Solna. Anledning: lönen var usel. Mellan raderna sa chefen att ville man ha en löneutveckling skulle man inte välja sjuksköterskeyrket. Det är ett kall.

Men den tiden är förbi. Sjuksköterskestudenter har fått nog. De nöjer sig inte längre med ingångslöner runt 21 000 kronor och en löneutveckling på några tusenlappar under ett helt yrkesliv. De kräver 24 000 kronor till att börja med. Nyligen har de bildat en framgångsrik Facebookgrupp. Forumet gör det möjligt att diskutera arbetsgivarnas argumentation. Det går inte att lura dessa studenter.

Stockholm ökar med 25 000 till 30 000 invånare varje år. Det finns politiker, exempelvis landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M), som tycks tro att sjuksköterskor och barnmorskor kan lockas till våra växande storstäder från andra håll i landet med bibehållna låga löner, men bristen på specialistsjuksköterskor är stor överallt. Inför somrarna 2010 och 2011 har det varit akut sjuksköterskebrist i hela landet.

Det är heller ingen lösning att försöka rekrytera utomlands. Norge är knappast aktuellt eftersom både finska och svenska sjuksköterskor söker sig dit och tas emot med öppna armar. De respekteras och får en värdig ersättning för all den kunskap de tillför vården. I Tyskland och Danmark har man inte heller haft någon större framgång.

Vi ställer ett antal frågor till arbetsgivare och politiskt ansvariga, kanske särskilt till Socialdemokraternas nya ledning med feministen Stefan Löfvén i spetsen: Vad gör ni i framtiden när inte tillräckligt många unga människor vill utbilda sig inom våra fyra livsviktiga yrken därför att lönen är för låg? Ska vi få ännu fler akut sjuka därför att vi inte lyckas hålla i det unika förebyggande hälsoarbetet? Vården är mer än en fråga om den ska vara offentlig eller privat. Vad har ni för planer för en god, kvalificerad och säker hälso- och sjukvård?

Vi vill få förutsättningar att utöva våra yrken fullt ut. Vi måste få löner och villkor som lockar både killar och tjejer som varje dag vill göra skillnad. Alla människor ska kunna lita på att de möts av rätt kunskap genom hela livet.

SINEVA RIBEIRO

förbundsordförande Vårdförbundet

MARITA TENGGREN

ordförande Västra Götaland

MATS RUNSTEN

ordförande Skåne

EVA NOWAK

ordförande Stockholm

KATARINA JOHANSSON

ordförande Norrbotten