I dag på Världsstrokedagen vill vi uppmärksamma våra landstingspolitiker på att så många som en av fyra svenskar har för högt blodtryck. De allra flesta människor vet vare sig om det eller har rätt sorts behandling. För att minska antalet strokefall måste vi i första hand upptäcka och påverka den största riskfaktorn för stroke, nämligen högt blodtryck. Idag prioriterar landstingen behandlingen av lättare sjukdomstillstånd, såsom snuva och halsont, vilket gör att kroniska sjukdomar såsom att ställa diagnos och behandla högt blodtryck inte får de resurser som behövs.

Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionshinder. Många strokedrabbade får livslångt lidande med exempelvis förlamning, förlorad talförmåga, hjärntrötthet, depression och nedsatt minne som följd. Detta leder till nedsatt arbetsförmåga, sjukskrivning eller till och med förtidspensionering. Samhällskostnaden för stroke är drygt 18 miljarder kronor årligen i Sverige, vilket medför att stroke totalt sett kostar mest av alla sjukdomstillstånd.

Det är nu dags att våra landstingspolitiker agerar för att minska det stora lidandet stroke orsakar och för att komma till rätta med de enorma kostnaderna. Det man i första hand bör göra är att påverka den vanligaste riskfaktorn för stroke, nämligen högt blodtryck. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har konstaterat att var fjärde svensk vuxen har högt blodtryck och att de allra flesta med högt blodtryck vare sig vet om det eller har rätt sorts behandling för detta.

Högst på landstingens agenda idag står att patienterna inom någon dag skall nå sin primärvårdsläkare för allehanda småkrämpor, eller att man på sjukhuset ska kunna bli opererad inom två månader om man remitterats för detta. Det här skapar allvarliga undanträngningseffekter som gör att ställa diagnos och behandla kroniska sjukdomar såsom högt blodtryck inte får de resurser som behövs. Med tanke på hur vanligt högt blodtryck är, vilka allvarliga följder det kan få, är detta en ren felprioritering och ett slöseri med skattepengar.

Idag är det mindre resurskrävande än någonsin att sänka riskpatienters höga blodtryck. Förra året stod 328 000 patienter i Stockholm på blodtryckssänkande läkemedel. Totalkostnaden var 335 miljoner varav patienterna betalade 137 miljoner. Detta innebär en läkemedelskostnad för Stockholms läns landsting per behandlad patient på endast drygt 600 kronor per år. Många hävdar att blodtryckssänkande mediciner ger allvarliga biverkningar. Men nya studier visar att patienter som är välbehandlade faktiskt mår bättre än patienter som inte tar lika mycket mediciner men som ligger högre i blodtryck.

Genom att låta patienterna själva göra blodtrycksmätningen i hemmiljö går det att spara stora kostnader för samhället och minska lidandet för patienterna. Enligt SBU är det medicinskt tillförlitligt att låta patienten själv följa upp sina blodtryck genom att mäta blodtrycket hemma. Blodtrycket kan rent av ofta bli mer korrekt eftersom mätningarna hos doktorn ofta påverkas och blir extra högt av stresspåslag.

Just nu pågår en nationell strokekampanj på initiativ från Sveriges landsting och regioner med lansering av AKUT-testet (Ansikte-Kroppsdel-Uttal-Tid) som är en viktig satsning för att öka kunskapen kring hur man känner igen när en stroke inträffar. Men insatserna måste också göras tidigare än så för att i högre grad helt undvika att så många drabbas.

Vi uppmanar alla landstingspolitiker att ta den stora gruppen människor med högt blodtryck på allvar! Omfördela resurserna inom landstingen så att våra patienter med högt blodtryck får detta diagnosticerat och behandlat med såväl förebyggande livsstilsråd såsom kost och motion som mediciner.

Ge patienterna de moderna blodtrycksmediciner de behöver följ upp behandlingen genom att låta patienterna mäta hemma. Dessa relativt enkla strokeförebyggande åtgärder kan bespara samhället enorma summor och minska det personliga lidandet för väldigt många människor.

FREDRIK NYSTRÖM

professor, överläkare, Linköping

PER WESTER

professor, överläkare, Umeå

MIA VON EULER

docent, överläkare, Stockholm

JAN ÖSTERGREN

professor, överläkare, Stockholm