Idag (19/1) beslutar EU-parlamentet om det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Det har varit en lång resa.
Från början var idén om detta direktiv ett socialdemokratiskt motförslag till det tjänstedirektiv som ville räkna sjukvård som vilken annan tjänst som helst på en europeisk marknad. Här fanns en tydlig politisk skiljelinje; på ena sidan socialdemokrater som talade för patienternas rättigheter oberoende av betalningsförmåga, på andra sidan borgerliga partier och regeringar som talade för att underlätta för privata vårdbolag att etablera sig.
Efter många och långa förhandlingar finns det nu en kompromiss som stärker patienternas rättigheter. Som alla kompromisser rymmer den sådant som man kan vara helt nöjd med och sådant som är eftergifter. Men den visar samtidigt att det lönar sig att driva en egen uppfattning även i de fall högermajoriteterna är bedövande i både EU-parlament och EU:s ministerråd.
Direktivet gör tydligt att man som patient inte ska behöva ligga ute med stora pengar för vård i ett annat EU-land. Medlemsländerna kommer att kunna införa system med frivilliga förhandsbesked. Det innebär att patienter kan få en betalningsgaranti med exakt belopp. Möjligheten att införa samma ordning som redan används när det gäller de sociala trygghetssystem inom EU kan innebära att patienten helt slipper penning- och pappersexercisen.
Med direktivet stärks även säkerheten. Som patient ska man enkelt kunna få förhandsinformation om en vårdgivare lever upp till säkerhetsstandarder. Medlemsländerna ska samtidigt kunna neka en patient att söka vård hos en vårdgivare som bedöms allmänfarlig - exempelvis om en multiresistent bakterie riskerar att sprida sig. Det här har varit viktigt för oss eftersom det är ett skydd såväl för den enskilda patienten som för alla andra som riskerar att komma i kontakt med viruset.
Nu ställs också krav på att det måste finnas kontaktpunkter i varje EU-land där man som patient enkelt kan informera sig om vilka villkor som gäller för att få ersättning, vad som gäller om något skulle gå fel vid en operation eller hur man överklagar ett negativt beslut om ersättning.
Att vård aldrig får bli en plånboksfråga är en central princip för oss. Därför vill vi att den svenska regeringen satsar på högkvalitativ och tillgänglig sjukvård här hemma - istället för ogenomtänkta skattesänkningar. Samtidigt vill vi att den nu tar vara på den öppning patientrörlighetsdirektivet innebär och gör det möjligt för patienter att slippa låna upp pengar, ligga ute med stora summor, ta ekonomiska risker, i de fall svensk sjukvård inte klarar att möta deras behov inom rimlig tid.
Socialministern har lovat att göra sitt. Hittills har dock både han och regeringen hamnat fel i frågan; i den inledande förhandlingen intog regeringen en extrem näringspolitisk hållning. Under det svenska EU-ordförandeskapet misslyckades den med att hitta en kompromiss. Framförallt för att man var oförstående för den oro många medlemsländer kände inför att släppa ifrån sig makt över sjukvården, men också för att man inte lyssnade på parlamentets krav om att patienter ska slippa ligga ute med pengar.
Nu har det spanska tillsammans med det belgiska ordförandeskapet och EU-parlamentet löst frågan. Nu är det upp till bevis när det gäller bästa möjliga sjukvård för alla medborgare.
MARITA ULVSKOG (S)
ÅSA WESTLUND (S)
europaparlamentariker
