Idag (eller på torsdag) röstar Sveriges riksdag igenom ett lagförslag som liberaliserar Europas redan mest tillåtande abortlagstiftning.

Inget annat land tillåter abort i den utsträckning och med så få restriktioner som Sverige. Detta återspeglas också i abortstatistiken.

Antalet aborter har under flera år legat avsevärt högre än i till exempel Finland och Norge. En av fyra graviditeter slutar i abort. Detta i ett land där många framhåller att vi har en väl fungerande sexualupplysning och en modern politik på området.

När Socialstyrelsen presenterade den senaste abortstatistiken ­visade den dessvärre att antalet tonårs­aborter fortsätter att stiga. ­Ökningen från 4 362 (1996) till 7532 (2006) utgör en ökning i fasta tal med 73 procent på tio år.

Sverige har idag de högsta tonårsaborttalen i Europa, och ändå sker väldigt lite för att åtgärda detta. Till det kommer en eskalerande klamydiaepidemi.

Det är därför en ljuspunkt att riksdagen även kommer att besluta om ett abortpreventivt arbete, vars faktiska utfall vi kommer att följa noggrant.

Men genom dagens beslut kommer antalet aborter som utförs i vårt land att öka ytterligare, då kvinnor från världens alla länder tillåts göra abort här utan att detta först prövats av Socialstyrelsen.

Det är denna utökning av aborträtten vi motsätter oss, även om det i debatten ibland tyckts som om vi vill förbjuda alla aborter – vilket det aldrig har varit fråga om.

Även om vi ställer oss bakom den del av regeringens förslag som handlar om prevention av oönskade graviditeter kan vi inte rösta för förslaget om att kvinnor från hela världen oprövat ska kunna göra abort här.

Till detta säger våra samveten nej.

Sverige blir nu det enda land i EU dit det är möjligt att resa för att utan prövning göra abort i graviditetsvecka 12 till 18.

De argument som kristdemokraterna så sent som valåret 2006 kommunicerade till väljarna – i kritik mot det förslag som nu röstas igenom – kvarstår:

•Skyldigheter att ge skriftlig information och stödsamtal blir svår att upprätthålla när många olika nationaliteter kommer hit för abort.

•En fungerande uppföljning med återbesök för kvinnan blir i princip omöjlig.

•Belastningen i södra Sverige kan leda till privata, vinstdrivna abortkliniker.

•Risken är att andra länders lagstiftning undergrävs när det som är förbjudet där tillåts här.

Det har också visat sig att de ekonomiska villkoren kring förslaget förändrats. Trots att den förra regeringen i sitt direktiv till utredaren Eva Eriksson tydligt angav att hon bara skulle utreda konsekvenserna av att utländska kvinnor fick rätt att göra abort i Sverige – om de själva står för kostnaderna – har vi nu ett förslag som signalerar något annat.

Av utredningen framgår att ”kvinnan själv eller hennes sjukvårdsförsäkring i hemlandet och i vissa fall Försäkringskassan i Sverige ska ­betala aborten”, vilket gör att konsekvenserna av den lag som röstas igenom idag inte är utredda.

Vi hade hoppats att Alliansregeringen också hade vågat lyfta in de etiska spörsmålen och därmed markerat mot oppositionsledaren Mona Sahlins ytliga analys i frågan.

Istället för att tala om problemen med tonårsaborter och sexuellt överförda sjukdomar upprepar Sahlin gamla mantran om sexualiteten som enbart en ”stark och positiv kraft” för ”lust, närhet, glädje och äventyr”.

Mona Sahlin verkar inte ha förstått – eller så bryr hon sig inte alls – att Sverige toppar abortstatistiken bland tonåringar i Europa, att somliga kvinnor drabbas hårt av en abort, att klamydia är en vanlig orsak till kvinnlig barnlöshet och att livmoderhalscancer kan orsakas av ett sexuellt överfört virus, hpv.

Det är dags att återta folkhälsoperspektivet i det förebyggande arbetet som övergavs av den förra regeringen.

Sverige och svensk sjukvård får ta ett tungt ansvar för konsekvenserna av en förändrad abortlag. Vi beklagar att Sverige blir Europas ledande abortland.

Sju kristdemokratiska ledamöter i riksdagen:

Kjell Eldensjö

Annelie Enochson

Lars Gustafsson

Eva Johnsson

Mikael Oscarsson

Lennart Sacrédeus

Ingemar Vänerlöv