31 augusti 2005. Stora delar av New Orleans ligger under vatten, sedan orkanen Katrina raserat vallarna runt staden. Förra året var försäkringsvärdet av orkanförödelserna i Nordamerika 202 miljarder dollar, skriver artikelförfattarna
Med spänning väntar vi på regeringsförklaringens avsnitt om den framtida klimatpolitiken.
Partierna lämnar år 2006 en valrörelse där en av samtidens viktigaste sakfrågor i stort sett inte berörts.
Mörkningar har förvisso hänt förr, men klimatfrågan får långt allvarligare konsekvenser för var och en av oss än tidigare väljarsvek. Valrörelsen har främst handlat om de för medborgarna historiskt väl kända frågorna och riskerna - att bli arbetslös, att bli sjuk, att bli gammal, att bli förälder (och andra skäl för inkomstbortfall).
För allt detta har vi etablerade välfärdssystem och försäkringar. Valkampen har stått om marginalerna i utformningen av dessa system.
Men inget parti har framsynt och ansvarstagande artikulerat den globala uppvärmningens obeveklighet och eskalerande hot.
Pedagogisk tyngd och konsekvens har saknats i agitation och debatt. Uppvärmningens konsekvenser är obehagliga. Näringslivets ledare och företrädare bör delta i detta viktiga samtal. Kunskap och insikt är betydande på många håll
i näringslivet. I USA tas många viktiga initiativ av betydelsefulla företagsledare.
FN:s klimatpanel, där många hundra vetenskapsmän ingår, kommer med sin fjärde rapport under 2007. Det har redan sipprat ut att den reviderar sin temperaturprognos för det kommande århundradet. Panelen räknar med en ökning på 2-4,5 grader och ytterligare upp till 1,5 grader på grund av självförstärkande mekanismer.
Panelen anger även en miniminivå för den pågående havsnivåhöjningen till knappt en meter fram till år 2010. Men FN:s klimatpanel framhåller också att spannet kan uppgå till två meter eller mer.
Glaciärer och isar smälter snabbare än man tidigare förutsett. Töande tundror frigör stora mängder av giftig metangas ut i vår atmosfär. I Kina har sedan maj i år (officiella uppgifter) 32 miljoner hektar åkermark slagits ut av orkaner och landerosion. Detta motsvarar två tredjedelar av Sveriges yta.
Över fem miljoner kineser har fått sina hem skövlade i orkaner och enorma skogsbränder. Ett område stort som Italien
brann i Sibirien förra året. Sverige hade sin största skogsbrand någonsin i år.
Översvämningar, värmeböljor, torkperioder och förändrade havsströmmar. Allt detta pågår medan du läser detta.
Den engelska vetenskapsakademien, The Royal Society, gick i veckan till en unik attack mot Exxons finansiering av den lobby som förnekar klimatförändringen. Kalifornien meddelar att de avser att stämma biltillverkarna för de höga utsläppen av koldioxid. Nu dras skruven åt och det är allvar. Var finns nyhetsbevakningen och det seriösa samtalet i Sverige?
Klimatrelaterade nyheter bör rapporteras som de sammanhängande systemfrågor de är, inte som enstaka och separata - till synes överraskande - händelser.
Medierna har ett stort ansvar. Svenska Dagbladets ledarsida raljerar över ”klimatmånglare”. Detta är ett arrogant förhållningssätt.
Mediernas attityd - inte bara i Sverige - präglas av oviljan att förmedla vetenskapssamhällets överväldigande koncensus. Om bara en Björn Lomborg står mot 1 000 vetenskapsmän,
framställs vetenskapssamhället ändå som delat.
Det tycks som om politiker, företagsledare och en bred allmänhet - men också en del forskare - lever i föreställningen att om vi bara får fram ny teknik så är problemet fixat. Detta är inte hela sanningen.
Omställningsbehoven av teknik och konsumtionsmönster är enorma. Dessa berör 6,5 miljarder människor i över 200 länder. Varje dag är 900 miljoner bilar i gång. Av Sveriges bilpark på 4,2 miljoner är ännu bara 30 000 klassade som miljöbilar.
Vi står upp till anklarna i de miljöproblem som vår tids teknik har skapat. Ny teknik ger nya möjligheter, men den leder också till nya problem.
Den globala uppvärmningen går delvis att påverka - om vi handlar omedelbart med kraft och förutseende. Men vissa processer som uppvärmningen satt igång är svåra att hantera. Inlandsisarnas avsmältning intensifieras av sin egen dynamik. Det går allt snabbare. Dessvärre är det inte möjligt att förhandla med isar eller oceaner.
Människan kan bara påverka dessa processer genom
förändring av vår livsstil och våra beteenden.
Den lågmälde James Hansen vid Nasa - en av forskningspionjärerna - hävdar att vi har tio år på oss att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent. Nestorn James Lovelock är långt mindre hoppfull. Ingen kan ifrågasätta Hansens och Lovelocks integritet.
Vi är inne i en tid med stora och allt frekventare risker. För denna framtid är varken samhällen eller individer försäkrade. Förra året var försäkringsvärdet av orkanförödelserna i Nordamerika 202 miljarder dollar. Det verkliga värdet var det mångdubbla. Nya generella välfärdssystem måste byggas och finansiella buffertar skapas.
Att se Al Gores mäktiga film En obekväm sanning räcker inte som kunskapsbas. Den kan tjäna som väckarklocka. Men var och en måste själv aktivt sätta sig in i frågan, övertyga sig själv. Vi behöver en nationell och global folkbildning.
I Kina, detta förunderliga land, är sådana initiativ på väg, men inte i Sverige. Om människor i dag ägt kunskap och medvetenhet skulle
nejkampanjen mot trängselavgifter, eller kd:s kamp för sänkta bensinskatter, betraktas som stolligheter. Avgasernas koldioxid är ju en av huvudorsakerna till den globala uppvärmningen.
De slutsatser och beslut den snabbt framväxande kunskapen och insikten om klimatförändringarnas konsekvenser kan få i våra liv och samhällen är politiska. Debatten måste ägas av alla, inte bara av experterna.
Carl Bennetstyrelseordförande i Getinge AB
Bo Ekmanstyrelseordförande i Tällberg Foundation
Birgitta Johansson–Hedberg
