Kärnkraftsdebatten har åter blossat upp. Från basindustrins sida efterfrågar vi ett regelverk som gör det möjligt att bygga ny kärnkraft, också för andra än dagens tre stora energijättar. Energibolagen själva säger att de vill se en blocköverskridande samsyn om ny kärnkraft innan man gör verklighet av investeringar i nya reaktorer.

Det parlamentariska läget för en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften kanske aldrig har varit så gynnsamt som nu. På båda sidor blockgränsen verkar det finnas en insikt om att Sverige kommer behöva kärnkraften också om 10-20 år när dagens ofta krånglande gamla kärnkraftverk, ett efter ett, i snabb takt behöver tas ur bruk. Den insikten behöver omsättas i handling.

Kärnkraften står för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen och utgör den viktiga baskraften i elförsörjningen, där vattenkraften fungerar som reglerkraft. Det är en mix som tillsammans med kompletterande biokraft och vindkraft gör att Sveriges elproduktion, och elanvändning, har unikt låga utsläpp av klimatskadliga växthusgaser.

Motståndet mot kärnkraften är i Sverige tidvis högljutt, men inte särskilt utbrett. Det visar återkommande opinionsmätningar, och därmed skiljer sig läget i Sverige från det i vårt södra grannland Tyskland – det kanske mest kärnkraftskritiska i hela EU.

I de återkommande mätningar som görs om kärnkraftsopinionen formulerades frågorna inte sällan redan på 1980-talet. Det gör att svaren inte blir riktigt relevanta för dagens läge. Den som på 1980-talet ville ”fortsätta använda kärnkraften” behövde inte på länge ta ställning till att bygga nya reaktorer. I dag är läget ett annat. Ska kärnkraften fortsätta att vara en del av energimixen kommer det vara nödvändigt att ersätta dagens åldrade reaktorer med nya, med början redan nästa decennium. Ett beslut redan detta årtionde är nödvändigt.

Därför har vi uppdragit åt analysföretaget United Minds att fråga svenska folket om de reella energipolitiska alternativen: ska en eller flera av dagens reaktorer bytas ut, eller ska de gamla reaktorerna tas ur drift utan att ersättas med nya? Och hur ser svenska folket på en eventuell uppgörelse om kärnkraften över blockgränsen?

Resultaten från undersökningen är mycket tydliga: en överväldigande majoritet av svenska folket tycker att en del eller alla dagens kärnkrafsreaktorer ska kunna ersättas med nya. Bara var fjärde väljare anser att det inte ska vara tillåtet. Bland S-väljarna är mönstret detsamma, nära sex av tio S-väljare anser att några eller alla reaktorer bör kunna ersättas med nya. Bara var fjärde S-väljare är emot att nya reaktorer ska kunna byggas.

I sak finns därmed ingen laddning i kärnkraftsfrågan bland väljarna. Det finns det heller inte i frågan om att göra upp över blockgränsen. Nära hälften av S-väljarna vill att S gör upp med alliansen om kärnkraften, medan färre än var tredje S-väljare vill att partiet gör upp med V och MP. Bland M-väljarna tornar en än tydligare bild fram. Tre av fyra M-väljare vill hellre se en uppgörelse över blockgränsen med socialdemokraterna om kärnkraften, än att S gör upp med V och MP.

Både M-väljare och S-väljare ger därmed grönt ljus för en blocköverskridande överenskommelse om ny kärnkraft. Den stabila majoritet en sådan överenskommelse skulle innebära i riksdagen motsvaras av ett lika starkt stöd i väljaropinionen. Det vore mycket bra för att värna svenska jobb och klara framtidens energibehov utan att det leder till ökad klimatbelastning.

Industrins investeringar och framtidens jobb kräver spelregler som är långsiktigt stabila över årtionden. Vi vill se en så bred överenskommelse om energipolitiken som möjligt, med ett innehåll som tar ansvar för den fortsatta utvecklingen av alla tre benen i den svenska elförsörjningen – inklusive kärnkraften.

MARIE S ARWIDSON

vd Skogsindustrierna

MAGNUS HUSS

vd Plast & Kemiföretagen

BO-ERIK PERS

vd Jernkontoret

TOMAS FROM

vice VD SveMin

LINA PALM

energidirektör SKGS – basindustrins energisamarbete