Att skriva en hel antologi och komma fram till att man inget vet är nästan värt beundran. Detta är dock en av slutsatserna i SNS:s antologi Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd?
En annan slutsats som rapporten innehåller är att konkurrensutsättning inte ser ut att ha gett så entydiga vinster som många förväntat sig. Vi kan dock utifrån vår erfarenhet som förtroendevalda av medborgarna under många år ge en annan bild. En av oss – Acko Ankarberg Johansson – var dessutom regeringens särskilde utredare och lämnade förslaget LOV, lagen om valfrihetssystem, som är grunden för de senaste årens framväxt av fritt val i olika former.
Vi menar, tvärtemot författarna till antologin, att det finns en entydig vinst med valfrihetssystem av olika slag. Makten har nämligen flyttats från politiker och tjänstemän till den enskilde.
Numera är det Margit, 79 år, som har möjlighet att bestämma vem som ska utföra hemtjänsten, och föräldrarna till Ahmed, 7 år, har kunnat välja förskola och skola utan att behöva betala ur egen ficka. Som kristdemokrater värnar vi människovärdet och vill att varje människa ska respekteras för sin egen skull. Av det följer att varje person ska kunna fatta sina egna beslut så långt det är möjligt. Det innebär att vi strider för valfrihet inom familjepolitiken, sjukvården, äldreomsorgen, skola och förskola av ideologiska skäl. Människovärdet är viktigare än penningvärdet.
Tidigare var det enbart människor med pengar på fickan som kunde välja annorlunda. Nu är det möjligt med egna val av välfärdstjänster eftersom ersättningen följer med.
Merparten av de förändringar som skedde under 1990-talet berör skola och förskola där ersättningen är lika och familjerna väljer det som passar dem bäst. SNS:s antologi verkar utgå från att denna reform infördes för att minska kommunernas kostnader, och att reformen misslyckats då kommunernas kostnader snarare ökat. Valfrihet inom förskola och skola är dock till för familjernas skull. De är bäst på att bestämma vad som passar dem. Det offentliga har ansvar för att det är den bästa kvaliteten som finansieras av våra gemensamma skattepengar. Här finns det dock fortfarande brister och anledning till självkritik.
Vi behöver bli ännu bättre på att definiera vilken kvalitet verksamheterna ska ha och beställa och prissätta därefter. Det skall inte vara möjligt för företag inom exempelvis utbildningssektorn att ta ut hutlösa vinster genom att kompromissa med kvaliteten på undervisning.
Valfrihetssystemen inom sjukvård och äldreomsorgen är dock av ganska färskt datum. 2003 fanns det bara ett tiotal kommuner som hade någon form av kundval. LOV kom 2009 och är idag grunden för både fritt val inom hemtjänst som vårdval inom sjukvård. Förhoppningsvis kan LOV också användas inom fler områden, exempelvis färdtjänst.
Syftet med valfrihetssystem är att flytta makten till den enskilde som bestämmer utförare och eventuell inriktning eller profil. Konkurrens är ett verktyg för att möjliggöra olika val. Inte ett mål.
Men vi tycker det är positivt att den duktiga undersköterskan kan starta eget inom äldreomsorgen, samt att ideella organisationer kan erbjuda äldreomsorg eller förskola med sin egen profil. Välfärdssektorn har länge präglats av näringsförbud i utförarledet. Det förbudet är på väg bort och vi hoppas att landets alla pensionärer snart får möjlighet att själva kunna välja hur de vill ordna sin äldreomsorg.
ACKO ANKARBERG JOHANSSON (KD)
partisekreterare
EWA SAMUELSSON (KD)
biträdande socialborgarråd, Stockholms stad
DAVID LEGA (KD)
kommunalråd i Göteborg
MALIN APPELGREN (KD)
kommunalråd, Solna stad
BIRGITTA SÖDERTUN (KD)
regionråd för Skåne
