En man som utsatts för ett sexuellt övergrepp har inget självklart ställe att vända sig till för att söka hjälp. Samhällets resurser är bristfälliga och tystnaden runt män och sexuella övergrepp är stor. Detta är ett allvarligt problem.![]()
Att inte få möjlighet att bearbeta ett övergrepp kan leda till stort lidande.
Patrik Sjöberg och Åsa Regnér
Under senare år har allt fler män som utsatts för sexuella övergrepp sökt sig till RFSU:s klinik. Men vi vet också att många aldrig ens söker hjälp. Genom vårt arbete har vi insett hur lite resurser som finns för denna grupp, att kunskapen om männens behov är liten och hur starkt tabut är att tala om vad dessa män varit utsatta för, både för behandlare inom vården och för männen själva.
År 1977 startade RFSU landets första våldtäktsklinik för utsatta kvinnor. Sedan dess har omhändertagandet av kvinnor utvecklats och kunskapen om behoven har fördjupats. Mycket har blivit bättre även om en hel del återstår att göra. Men för männen som utsatts återstår ett pionjärarbete. Tillsammans vill vi nu lyfta fram behovet av att bryta tystnaden, skapa resurser och utöka kunskapen om behoven av vård och behandling för män som offer för sexuellt våld.
Det finns ett samhälleligt förnekande av det faktum att även män utsätts för sexuella övergrepp. När boken Det du inte såg, om en höjdhoppande pojke som utsatts för upprepade sexuella övergrepp, kom hamnade allt fokus på förövarna och idrottsrörelsen, men pojken lämnades helt.
Våra gemensamma erfarenheter är att det finns en tendens att inte se att män eller pojkar kan vara offer för sexuella övergrepp. Det leder i sin tur till att det blir svårt för dem att berätta vad de varit med om. Att inte få möjlighet att bearbeta ett övergrepp kan leda till ett stort lidande. Det medför även att kunskapen om mäns reaktioner efter ett sexuellt övergrepp blir bristfälliga.
De flesta som kommer till RFSU:s klinik har inte talat med någon om övergreppen, de har inte sökt hjälp, varken i anslutning till själva övergreppet eller senare i livet. Skammen och tabut av att vara man och utsatt för ett sexuellt övergrepp är helt enkelt för stor. Gemensamt för männen är att övergreppen fått allvarliga konsekvenser såväl för deras psykiska och fysiska välbefinnande som för deras självbild. Det är av stor betydelse att möta dessa män i ett tidigt skede efter det sexuella övergreppet för att förebygga komplikationer och symtom av ett obearbetat trauma.
Att komma bortom känslan av skam, skuld och förakt över att vara den som utsatts och kunna se på sig själv med någon form av förståelse och omsorg är viktigt för att kunna må bra. Identifikationen med andra är en väg att bryta tystnaden och förnekandet och därmed göra det otalbara talbart.
Därför blir berättelser om andras erfarenheter också mycket viktiga. För många män har boken Det du inte såg varit av stor betydelse. Flera beskriver till och med att det är boken som fått dem att själva våga berätta eller att söka hjälp.
Det är vår starka övertygelse att den tystnad som råder i samhället kring att även pojkar och män kan utsättas för sexuella övergrepp ökar lidandet och försvårar läkandet av traumat.
Vi har nu förhoppningar om att situationen för denna grupp kommer att lyftas fram i ljuset genom det arbete som regeringens samordnare mot våld i nära relationer, Carin Götblad, påbörjat.
Men vi efterlyser den handlingsplan mot sexuellt våld som jämställdhetsminister Nyamko Sabuni utlovat under en tid. Inför arbetet med höstbudgeten finns det också möjlighet att avsätta resurser för att samla kunskap kring hur denna grupp bäst kan få hjälp. Även kommuner och landsting bör snarast se över vilken kompetens som finns på sjukhus och mottagningar för att kunna möta män och pojkar som utsatts för övergrepp.
Det är angeläget att vården har tillräckliga resurser för både män och kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Men framför allt så måste vi bryta tystnaden om att även män kan vara offer för sexuella övergrepp.
PATRIK SJÖBERG
ÅSA REGNÉR
generalsekreterare RFSU
SUZANNA BOMAN
socionom och leg psykoterapeut, RFSU-kliniken
INGER BJÖRKLUND
socionom och leg psykoterapeut, RFSU-kliniken













