Nu har det snart varit lågkonjunktur tre år i Europa och Sverige. Till skillnad från många tidigare lågkonjunkturer - såsom vid 1990-talets början - har vi inte haft valutakaos, negativ tillväxt och kraftigt ökad arbetslöshet. Den främsta skillnaden är att i dag finns euron i tolv EU-länder och att den har medfört betydande förbättringar av de ekonomiska förutsättningarna.
Sedan euron infördes har inflationen varit stabilt låg, budgetunderskotten minskat och räntan sjunkit. Detta har lagt grunden för en bättre ekonomisk utveckling i euroländerna. Handeln mellan euroländerna har ökat med 29 procent sedan euron infördes, medan svensk export till dessa endast har ökat med 12 procent under samma period.
Ökningen har inte skett på bekostnad av handel med övriga världen. Euroländernas handel med övriga världen har ökat med 34 procent medan Sveriges endast har ökat med 23 procent.
Handel leder till ökad tillväxt och välstånd. Euroländernas handel växer betydligt snabbare än Sveriges. En ny vetenskaplig
studie visar även att näringslivets investeringar är större i euroländerna än utanför. Företagsledare inom General Electric och Akzo Nobel har också bekräftat att ett ja till euron är viktigt för att de ska investera i Sverige i framtiden.
I dagarna har Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv presenterat prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Sveriges ekonomiska utveckling ser dyster ut. Bedömningen är att inflationen, som har varit högre i Sverige än i euroländerna de två senaste åren, tyvärr förblir högre. Priserna ökar således mer med krona än med euro. Framför allt stämmer inte alls påståendet att det skulle gå bättre för Sverige - enligt prognosen blir tillväxten lika hög för euroländerna som för Sverige.
Det som främst tynger euroländernas genomsnittliga tillväxt ned mot svenska nivåer är Tysklands ekonomiska problem. Nu har dock förbundskansler Gerhard Schröder presenterat ett paket med förändringar av de strukturer som i många år har bromsat tillväxten. The Economist kallar förslagen
"djärva" och anser att "de går längre än någonting som någon kansler har föreslagit under efterkrigstiden".
Utan euron hade nationell konjunkturpolitik kunnat förhala de nödvändiga strukturella reformerna ytterligare. Nu har ett viktigt arbete påbörjats, som kan leda till en bättre utveckling i Tyskland.
Teorier om eurons positiva effekter på handel, investeringar och tillväxt finner alltmer stöd i verkligheten. Tysklands påbörjade reformvilja verkar även bekräfta argumenten om att euron främjar förnyelse av gamla strukturer så att tillväxten kan öka. Detta leder till en bättre ekonomisk utveckling med ökat välstånd och fler jobb. Tecknen på att Sverige däremot halkar efter på grund av utanförskapet blir på motsvarande sätt fler och tydligare. Nu är det hög tid att införa euron även här.
Johnny Munkhammar
Fabian Wallen
