Samtliga källdokument i ärendet finns på www.mobergpublications.se/ patent
Regeringen och Leif Pagrotsky bör än en gång agera till stöd för Håkan Lans, innan det är för sent. I det syftet har jag även skrivit till EU-kommissionären Pascal Lamy för att få EU att agera.
Problemet gäller nämligen inte bara personen Håkan Lans.

Mycket tyder på att USA i strid med internationell rätt skyddar sina militärindustriella intressen på ett sätt som direkt hotar europeisk industri och europeiska jobb.
Så här ligger det till: Håkan Lans, mannen bakom bl a färggrafiken i datorer, har förlorat miljardbelopp i USA genom att amerikanska företag kränkt hans patent. Han har tvingats spendera 20 miljoner kronor i advokatarvoden för att hävda sin rätt och riskerar att gå i personlig konkurs om han förlorar.
Och tiden rinner ut. Snart preskriberas fallen och amerikanska domstolar gör ingenting.

I slutet av 70-talet patenterade Lans de grundläggande funktionerna för färggrafik i datorer. Han är även upphovsmannen till
det satellitnavigeringssystem som gör det möjligt för farkoster i luften och på sjön att meddela sina positioner till varandra, ett system med oerhörd potential för att t ex förbättra säkerheten i luften.
Med detta system skulle den tragiska flygolyckan i Milano och kollisionen över södra Tyskland sannolikt ha undvikits. Systemet har också en enorm ekonomisk potential då det kan öka flygplanstätheten i luften.
I mitten av 90-talet kontaktades Lans av svenska advokater som erbjöd sig att förmedla kontakt med den amerikanska advokatbyrån Adduci, Mastriani & Schaumberg. De skulle hjälpa Lans att återfå de licensavgifter han hade rätt till när ett antal stora datortillverkare använde hans patent.

I början gick det bra. Advokaterna drog in 200 miljoner kronor från bl a japanska företag. Sen vände det. Problemet var att advokaterna i kontraktet med Lans fick suverän rätt att avgöra vilka dokument som skulle lämnas in till domstolarna. Lans fick ingen insyn.
Den amerikanska advokatbyrån gjorde här, möjligen
medvetet, ett fatalt fel. Trots att Lans uttryckligen deklarerat att hans patent ägdes av hans helägda bolag Uniboard stämde advokaterna de inkräktande bolagen i Lans eget namn.
Denna formalitet ledde till att Lans förlorade, blev skyldig att betala motpartens rättegångskostnader, och skadeståndsskyldig för att ha startat en ”utsiktslös” process!
I detta läge föreslog motparten, dataföretaget Gateway, genom Lans advokater en ”förlikning”.

Lans skulle avstå rätten till alla sina nuvarande och framtida uppfinningar. De krävde ett evigt näringsförbud för en av Europas främsta uppfinnare och att den teknik som EU satsat 400 miljoner euro på bl a i Galileoprojektet för all framtid skulle hamna i amerikansk ägo. Lans vägrade självfallet.
Han insåg att de amerikanska advokaterna inte hade agerat för hans intressen, vilket bekräftades då hans nya advokater gjorde ett oväntat besök hos de gamla.
I det material de då kom över fanns tydliga bevis på att de gamla advokaterna väl visste att patenträttigheterna låg
i Lans bolag, men ignorerade det.
Inte heller Lans svenska advokater följde upp saken trots sina avtal om att företräda Lans tillsammans med sina amerikanska kolleger. Denna underlåtenhet är märklig eftersom det finns uppgifter som tyder på att de svenska advokaterna fått stora pengar från Lans klientmedelskonto utan hans kännedom, och att de i strid med svensk advokatsed arbetade på provision.

Jag uppmanar därför Svenska Advokatsamfundet att granska fallet.
Lans har stämt sina f d amerikanska advokater, anmält dem för trolöshet mot huvudman och begärt att domstolen ska ompröva sitt beslut att låta honom betala alla rättegångskostnader.
Det märkliga är att ingenting händer i domstolarna, vilket också Sveriges regering har protesterat mot.

Nu rinner tiden ut. I sommar preskriberas den straffrättsliga delen. I så fall riskerar Lans personlig konkurs eftersom det är extremt kostsamt att driva den civilrättsliga processen vidare.
Skulle å andra sidan domstolen slå fast att advokaterna agerat i strid med
sin klients intressen skulle det vara ett starkt bevis i en civilrättsprocess.
Vanligen lägger sig varken Sveriges regering eller EU i enskilda fall i utländsk domstol, men detta är en principfråga. Både Sverige och USA har skrivit under Tripsavtalet som ska garantera utländska medborgare samma rättigheter som inhemska vid patenttvister.

Men vad är avtalet värt om domstolarna obstruerar processerna? Därför har Sveriges regering begärt att domstolarna måste behandla fallet.
Jag har som Europaparlamentariker skrivit till den amerikanska kongressen, tillsammans med bl a dåvarande ordföranden i parlamentets industriutskott, förre spanske utrikesministern Carlos Westendorp. Men vi får inga svar.

Lansfallet verkar som en Kafkahistoria, tills man inser att en orsak bakom problemen sannolikt är att hans uppfinningar hotar den amerikanska dominansen på viktiga industriella och militära områden.
I interna dokument från amerikanska luftfartsverket går att läsa:
”Det svenska Luftfartsverket arbetar med en ADS-B
teknologi känd som VDL Mode 4. I ljuset av detta och andra internationella initiativ löper USA risken att få överge sitt tekniska ledarskap i en potentiellt lukrativ och växande marknad. Detta kommer att negativt påverka förmågan hos amerikansk flygindustri och mjukvaruföretag att konkurrera på den internationella produktmarknaden”, (ADS-B Mission Need Statement-326, January 1998).

Misstankarna stärks av att även svenska Luftfartsverket har tvingats ta liknande, dyra rättsprocesser i USA för att försvara svenska teknologiintressen. Den svenska säkerhetspolisen är också inkopplad på fallet Lans.
Man behöver inte surfa länge på nätet för att hitta fakta om hur amerikanska staten och näringslivet agerar för att skydda sina intressen genom industrispionage och andra rättsvidriga metoder. Om det är vad Lansfallet handlar om vet jag inte.
Men klart är att utfallet gynnar strategiska USA-intressen.

Varken Sverige eller EU kan acceptera att amerikanska intressen stoppar patent och kunskaper från EU-medborgare
och diskriminerar europeiska företag. Problemet understryks av fakta som visar att hundratusentals europeiska forskare väljer att verka i USA.
I den svenska tillväxtdebatten har man också pekat på att svenska innovationer alltför ofta försvinner utomlands när de ska omsättas industriellt och skapa jobb. Lansfallet visar ett av problemen.

Om EU enligt ambitionerna från Lissabon 2000 ska vara ekonomiskt världsledande år 2010 krävs ökad medvetenhet om de enskilda fallens stora principiella och ekonomiska betydelse.