Marie Wedin.

90 procent av den totala antibiotika-försäljningen inom EU var avsedd för medicinering till grupper av djur 2010. Motsvarande siffra var runt 10 procent i Sverige.

Marie Wedin

På SvD Brännpunkt den 30 september skrev företrädare för konsumenterna, LRF och köttproducenterna om att EU i december beslutar att kött av lamm, get, fågel och gris ska ursprungsmärkas. Det ska ske på samma sätt som nötkött med information om var djuret är fött, uppfött och slaktat. En anledning är att köttproducenter inte ska kostnadsoptimera genom ovarsam transportering av djur inom och mellan länderna.

Svenska djur transporteras inte mellan länder på samma sätt som i andra delar av EU. I Sverige är så gott som hela livsmedelskedjan sammanhållen inom landet, från djurbönderna till slaktindustrin och ut i detaljhandeln.

En dag efter att debattartikeln publicerats i SvD raljerar ledarskribenten Carl Johan von Seth i DN över vad han anser vara argument från producenterna som appellerar till patriotiska samveten och att köttindustrin insisterar med svenskhetsargument. Kraven på ursprungsmärkning är en trött käpphäst som bör slaktas och frysas ner i lasagnen, enligt honom.

Den lasagnen är lätt att sätta i halsen när jag i veckans nummer av den danska läkartidningen kan läsa hur illa det kan gå när kontrollen antibiotikaförbrukning avsevärt minskar när sammanhållningen i livsmedelskedjan brister.

I den danska läkartidningen beskrivs hur stafylokocker överförts från människor till svin, muterat och vänt tillbaka till människor som multiresistenta stafylokocker. Första gången det upptäcktes var 2006, därefter har problemet exploderat. I dag finns omkring 2 millioner multiresistent smittade svin i Danmark. Det här får konsekvenser för den danska sjukvården. År 2011 blev MRSA av den här typen påvisad hos 164 danskar, var tredje av dessa hade en pågående infektion. De flesta var lantarbetare, men i 21 av fallen saknades rimlig anknytning till svinuppfödning.

Tidningen varnar för en okontrollerbar epidemi med resistenta bakterier vid rådande förhållanden. De danska myndigheterna agerar långsamt och tveksamt. Svinproducenterna producerar kött som om inget hade hänt. De upprätthåller smittspridningen via förflyttning av uppväxande djur mellan olika gårdar och en livlig export till bland annat Sverige.

Jag som köttkonsument vill därför veta var grisen, hönan och lammet är fött, uppvuxet och slaktat. Anledningen är att veta om det finns en obruten uppfödningslinje som är dokumenterad. Det har ingenting med patriotism att göra, utan handlar om omtanke om vår gemensamma bakterieflora, våra antibiotikaverktyg och vårt ansvar för miljön.

Antibiotika har gett oss grundläggande förutsättningar att bedriva modern och avancerad vård.

Sverige är ett av de länder som har lägst förbrukning av antibiotika per människa och djur. Inom veterinärmedicinen och djurhållningen i Sverige minskar antibiotikaanvändningen sedan närmare 20 år tillbaka. Från en förbrukning på drygt 20 ton 1996 räknar Jordbruksverket att den förra året minskat till 12 ton. För att minska djurens lidande ska de ges antibiotika enbart när de är i behov av det.

Försäljningen av antibiotika till djurhållningen varierar dock fortfarande stort mellan EU-länderna, Norge och Island. Enligt European Medicines Agency använder exempelvis Ungern 269 milligram antibiotika per kilo djur, Island bara 8 milligram.

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt var 90 procent av den totala antibiotikaförsäljningen inom EU avsedd för medicinering till grupper av djur 2010. Motsvarande siffra var runt 10 procent i Sverige.

I många länder som exempelvis Danmark förskrivs mer antibiotika till djur än till människor. I länder med omfattande användning av antibiotika är multiresistenta bakterier inom köttproduktionen regel snarare än undantag. Inom djurhållningen är det därför viktigt att det fortsatt krävs veterinärundersökning och individuell förskrivning.

Både läkare och veterinärer oroas över att spridningen av resistenta bakterier fortsätter att öka. Det är betydelsefullt att det finns kunskap och förståelse även hos allmänheten om vikten att följa riktlinjerna för en mer restriktiv antibiotikaanvändning.

MARIE WEDIN

ordförande Sveriges läkarförbund

Fler debattartiklar om ursprungsmärkning: