Wikimedia Sverige kämpar för att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Alla som använder Wikipedia vet att det är ett både möjligt och önskvärt mål.

Men samtidigt som internet inneburit en revolution i hur kunskap förmedlas har en allt mer expansiv upphovsrätt visat sig vara begränsande.

Den som läser om upphovsrätt i medierna idag kan tro att det bara finns två sidor, kulturskapare och passiva kulturkonsumenter, och att det är dessa intressen som upphovsrätten måste balansera.

Men vi är många som menar att diskussionen måste handla om att upphovsrätten ska möjliggöra nytt skapande från fler människor samtidigt som den skyddar kulturskaparnas kommersiella ensamrätt.

En sådan balans kan låta som en fantasi, men den är både möjlig och nödvändig. En alltför expansiv upphovsrätt riskerar att låsa in stora delar av vårt kulturarv.

Samtidigt ska upphovsrätten vara så stark att den utgör ett incitament för skapande, en möjlighet för författare, musiker och filmmakare att ta betalt för sitt arbete.

Skyddet som upphovsrätten ger är viktigt och bra. Att ingen utan din tillåtelse ska kunna sälja din bok, film eller musik för att tjäna pengar är självklart. Men upphovsrätten innebär också en kostnad för skapande.

Alla de verk som skapas idag bygger vidare på ett gemensamt kulturarv med samma självklarhet som ett rockband finner identitet i sina musikaliska referenser.

Idag har konstnärliga verk skydd till 70 år efter upphovspersonens död. Ett foto av konstnärlig art som togs 1925 av en fotograf som dog 1977 och som inte har något kommersiellt men historiskt värde kommer alltså inte att bli fritt tillgängligt förrän 2047.

En väldigt liten del av det skyddet ger fotografen möjligheter till försörjning och en väldigt stor del av det innebär ett hinder för andras skapande. Att en bättre balans är möjlig finns det gott om bevis för.

När formerna för skapande har förändrats med de möjligheter som ny teknik erbjuder har allt fler börjat ge ut musik, böcker och film med fria licenser. Inte av motvilja mot att tjäna pengar, utan tvärtom för att möjligheten att nå miljoner människor istället för tusentals skapar nya möjligheter till affärer.

Enligt organisationen Creative Commons (CC) beräkningar fanns det sommaren 2008 cirka 130 miljoner verk publicerade med en CC-licens, där upphovspersonen frivilligt avsäger sig delar av de upphovsrättsliga rättigheterna. Det antalet växer närmast exponentiellt, och CC är bara en av många fria licenser.

Musiknätverket Jamendo som startades 2005 erbjuder i dag över 16000 album från mer än 9000 artister – gratis att ladda hem eller lyssna på webben. Den franska förläggaren In Libro Veritas har 13 000 böcker under olika fria licenser.

Helt klart är att allt fler rör sig i rakt motsatt riktning mot upphovsrätten.

Samtidigt som EU-parlamentet diskuterar att förlänga skyddet för musikaliska framföranden från 50 till 95 år väljer allt fler kulturskapare bort de rättigheterna.

Det främsta exemplet är Wikipedia, den fria encyklopedin, som efter åtta år har gått om alla sina konkurrenter både vad gäller omfattning och snabba uppdateringar.

Miljoner människor har gemensamt byggt ett uppslagsverk som har blivit både uppskattat och väl använt. Det har de inte gjort utan hinder.

Varje dag kämpar enskilda Wikipedia-användare såväl som Wikimedia Sverige för att öppna vårt gemensamma kulturarv. Vi kämpar mot museer som med stöd av skattepengar håller på fotoarkiv som borde tillhöra oss alla.

Vi kämpar mot forskare som håller på information i stället för att publicera sina rön öppet för alla. Och nu tar vi upp kampen för en upphovsrätt som inte är hinder för, utan en uppmuntran till, skapande.

LENNART GULDBRANDSSON

ordförande

Wikimedia

Sverige

JOHAN

SCHIFF

styrelseledamot

Wikimedia

Sverige