Jobben har stått i fokus under valrörelsen. Men Arbetsförmedlingens roll har hamnat i skymundan. Den höga arbetslösheten beror inte i första hand på dålig matchning, utan på att det skapas för få arbetstillfällen i privat sektor. Men det är anmärkningsvärt hur flera branscher skriker efter arbetskraft samtidigt som hundratusentals går arbetslösa.
Det är också anmärkningsvärt hur dessa arbetslösa i tilltagande utsträckning vänder Arbetsförmedlingen ryggen. Trenden är synnerligen stark bland unga, som torde ha störst anledning att söka myndighetens hjälp. Av alla unga mellan 15 och 24 som fick en ny anställning under 2009 hade färre än åtta procent hjälp av Arbetsförmedlingen. Under förra året förmedlade en genomsnittlig handläggare på Arbetsförmedlingen bara 2,5 ungdomsjobb. Det är bara drygt ett jobb var femte månad.
Detta misslyckande återspeglas i ungdomars attityder. Bara en av fyra unga svenskar tycker att Arbetsförmedlingen erbjuder det bästa stödet för arbetsletande, att jämföra med över hälften av ungdomarna i till exempel Finland. Ett tydligt underbetyg.
Åtskilliga ungdomar kan vittna om sin frustration i kontakten med Arbetsförmedlingen. Om byråkrati, ineffektivitet och ständiga stödprogram som friskostigt erbjuds istället för riktiga anställningar. Att Arbetsförmedlingen flera gånger försökt förringa ungdomsarbetslösheten genom att ifrågasätta den officiella statistiken har sannolikt inte heller stärkt myndighetens trovärdighet i ungas ögon.
Lika alarmerande är missnöjet på arbetsgivarsidan. Och återigen kommer den hårdaste kritiken från yngre. Sju av tio företagare tycker att Arbetsförmedlingen gör ett dåligt eller mycket dåligt jobb, enligt en färsk undersökning genomförd av Silentium. Och mest kritiska är företagare under 25. Av dem anser bara en av fem att Arbetsförmedlingen gör ett hyfsat jobb. De företagare som är starkt kritiska till Arbetsförmedlingens blir färre ju högre upp i åldrarna man frågar. En smula tillspetsat betyder det att stödet för Arbetsförmedlingen håller på att gå i pension.
Istället för att använda Arbetsförmedlingen som mellanhand hittar unga arbetssökande och unga arbetsgivare varandra på andra sätt.
Arbetsgivare tar i allt högre utsträckning hjälp av rekryteringsföretag för att hitta nya medarbetare, trots att man därmed tvingas betala dubbelt. Först för Arbetsförmedlingen över skattesedeln, och sedan två till tre månadslöner per nyanställd till rekryteringsbolaget. Användandet av bemanningsföretag ökar också tydligt.
Arbetssökande utnyttjar sitt kontaktnät, tar hjälp av familj, vänner och före detta arbetsgivare för att hitta en anställning. Att känna ”rätt personer” är mycket viktigare när man söker jobb i Sverige än i det genomsnittliga EU-landet, enligt en attitydundersökning från EU-kommissionen.
Kanske är det därför som sju av tio unga svenskar anser att tur är en avgörande faktor för huruvida man får jobb eller ej. Jobbförmedling via kontakter kan aldrig bli helt rättvis, och dessutom försvåras matchningen av att oannonserade arbetstillfällen förblir ”dolda” för stora grupper arbetssökande.
Sociala medier som Facebook och Twitter må ha skapat nya vägar till arbetsmarknaden, men utan tvekan behövs den organiserade arbetsförmedlingen som ett komplement. Frågan är hur den kan utvecklas för att möta förväntningarna från arbetssökande och arbetsgivare i framtiden.
I flera länder har man löst problemet genom att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen och betala privata förmedlare per förmedlat jobb, en slags ”jobbpeng” som följer den arbetssökande. En sådan modell tilltalar drygt hälften av Sveriges företagare och tre av fyra entreprenörer under 25.
Alternativet är att Arbetsförmedlingen ser över sina arbetsmetoder. I sin nuvarande form har myndigheten inte framtiden för sig.
JOHAN TALENTI
vd Silentium
TANJA PARKKILA
grundare doldajobb.se och tusennyajobb.nu
