Syftet med svensk försvarsunderrättelseverksamhet är att stödja utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och skydda vårt land och våra medborgare mot yttre hot.
När regeringen i dag lägger fram ett förslag om en ny lagstiftning är syftet att skydda vår demokrati och grundläggande fri- och rättigheter. Inte det omvända.
En viktig del av försvarsunderrättelseverksamheten utgörs av den så kallade signalspaning som bedrivs vid den civila myndigheten FRA. Men trots att Sverige bedrivit signalspaning sedan andra världskriget har verksamheten aldrig varit lagreglerad.
Därmed finns inga regler till skydd för den enskildes integritet. Detta vill regeringen nu rätta till.
Samtidigt vill vi anpassa lagen till den tekniska utvecklingen. Detta är viktigt eftersom allt mer av trafiken flyttas från etern till olika kabel- och fibernät.
Inte minst viktigt är att förslaget medför ett tydligt skydd för den enskildes integritet.
Lagförslaget har lett till omfattande kritik, inte minst i SvD. Mot bakgrund av de diskussioner som förts vill jag klargöra några saker.
1. Signalspaning handlar inte om att gripa och döma individer som begår brott. Det är polisens uppgift att jaga misstänkta brottslingar och sätta skyldiga bakom lås och bom.
2. Lagförslaget handlar inte om att avskaffa meddelarfriheten. Meddelarfriheten är grundlagsskyddad och skyddas naturligtvis också i den nya lagen.
3. Det är inte fråga om att registrera individers kommunikation, spara kopior av samtalstrafik eller registrera individers åsikter. Signalspaningen fokuserar aldrig på individen utan på informationen.
Signalspaning är ett viktigt verktyg för att vi snabbt ska kunna uppmärksamma om hotbilden mot landet eller svenska intressen förändras. Det kan handla om att upptäcka militära hot, gränsöverskridande terrorism eller spridning av massförstörelsevapen.
Vi har också ett ansvar för de soldater och civila som deltar
i riskfyllda internationella insatser. Signalspaning kan ge avgörande information för deras säkerhet.
I beredningen av lagförslaget har alla synpunkter beaktats. Resultatet har blivit en lag baserad på en grundlig förankringsprocess och noggranna överväganden. Individens integritet och rättssäkerhet har varit vägledande för arbetet.
Ett flertal kontrollfunktioner till skydd för den enskildes integritet har lagts till. All verksamhet granskas löpande ur ett laglighets- och integritetsskyddsperspektiv och även efterhandskontroll ska genomföras.
Med detta har regeringen –
i likhet med Lagrådets formulering – nått en godtagbar balans mellan grundlagens och Europakonventionens krav på skydd mot intrång i privatlivet och det allmännas rätt och skyldighet att svara för att nationella säkerhetsintressen kan tillvaratas.
MIKAEL ODENBERG
försvarsminister
