Kvarteret Brädstapeln där Trygg Hansa-huset är beläget, gränsar mot Flemminggatan och Scheelegatan. Nu begär nuvarande ägare att få bygga ytterligare 13000 kvadratmeter kontorsyta – det ursprungliga huset innehåller 45000 kvadratmeter – som lägger Anders Tengboms och Stefan Salamons kulturmärkta skapelse i skugga både bokstavligt och bildlikt.

En hög och massiv huskropp mot Scheelegatan-Flemminggatan skulle ersätta den park med träd, växter och förnämlig konst som erbjudit alla närboende, turister, försäkringskunder och anställda en angenäm miljö. Anläggningens arkitektoniska och kulturhistoriska värde förstörs i hög grad.

När Trygg Hansa i början 1970-talet började planera ett gemensamt huvudkontor som skulle ersätta de många ursprungsbolagens kontor i City mötte man på flera håll hårt motstånd mot ett stort kontorshus på Kungsholmen. Byalag och andra miljögrupper men också politiker – även borgerliga – sökte på olika sätt hindra tillkomsten av ett kontorshus på Kungsholmen. Man ansåg att Kungsholmen endast skulle bebyggas med bostäder. Att det nya kontorshuset skulle ersätta en gammal industribebyggelse minskade inte motståndet.

Trygg Hansas styrelse beslutade att bygga ett kontorshus som skulle uppfylla kraven på funktionalitet och som genom intensivt och engagerat samarbete med arkitekterna skulle bli en vacker skapelse i stadsbilden för lång tid framåt. Resultatet har blivit ett fungerande och arkitektoniskt väl balanserat huskomplex – med en solbelyst cour d´honneur som leder till huvudentrén och ger för besökare en självklar orientering.

Den nu föreslagna rivningen av paviljongen och den i det sammanhanget brutala nybyggnaden kommer på många sätt att förta både vyer, stadsrum, trädgårdsanläggning, utsikt med mera.

Stadens byggnadsmyndigheter ska vaka över att giriga fastighetsägare inte överexploaterar sina tomter. Ny bebyggelse får naturligtvis aldrig förstöra viktiga arkitektoniska värden. I detta fall har Stadsmuséet som högsta expertorgan ”blåmärkt” Trygg Hansa huset, det vill säga satt samma bevarandestämpel som på Kungl. Slottet.

Ansvarigt borgarråd har ansett att en sådan bedömning från Stadsmuséets sida inte förtjänar att beaktas – den (kommersiella) utvecklingen av staden måste få ske utan hänsyn till kulturminnesmärkning. Vilka unika byggnader anser politikerna ska få finnas kvar som viktiga skapelser av olika perioder av vår huvudstads historia?

STEFAN SALAMON

arkitekt och tillsammans med framlidne Anders Tengbom ansvarig arkitekt för huset

KJELL GUNNARSON

tidigare vVD Trygg Hansa och då ansvarig representant för byggherren