När stora infrastrukturprojekt planeras är det viktigt att de granskas utifrån alla aspekter. Vi välkomnar därför debatten kring Förbifart Stockholm. Jag vill kommentera ett antal felaktiga påståenden i Göran Finnvedens och Thomas Sterners artikel på SvD Brännpunkt den 23 juli 2007.

Det som främst genererar mer trafik på våra vägar är regionens tillväxt. Det blir allt fler invånare som med en rimlig restid vill kunna ta sig mellan arbete och hem. Trafiktillväxten i länet har varit omkring 3 procent per år under lång tid.

Författarnas påstående att stora vägprojekt är huvudorsaken till ökad vägtrafik är inte riktigt.

Endast en viss ökning genereras av nya trafikleder då det blir lättare att ta sig mellan olika målpunkter. Men enligt våra kalkyler kommer antalet resta kilometer i Stockholms län att öka med 3–4 procent om Förbifart Stockholm byggs.

Klimatfrågorna är i högsta grad aktuella och prioriterade för Vägverket. De transportpolitiska målen som styr vårt arbete innehåller sex delmål som alla ska vägas samman.

En god miljö är ett av dem men även delmål som god tillgänglighet och en positiv regional utveckling ska vägas in. I planeringsarbetet av en nord-sydlig förbindelse har vi studerat olika lösningar av regionens transportbehov. Bland alternativen finns även en kraftfull satsning på kollektivtrafiken i kombination med en begränsad utbyggnad av ­huvudvägnätet.

När vi har värderat alternativen mot de mål som riksdagen fastställt har vi funnit att kollektivtrafiksatsningen som enda åtgärd inte klarar att ta hand om regionens transportbehov. Påståendet att vår planering av en nord-sydlig förbindelse skulle ha skett utan koppling till miljömålen stämmer alltså inte.

Samhällsekonomiska kalkyler av stora infrastrukturprojekt är komplicerade.

Vi har i vår utredning använt den senaste och etablerade beräkningsmetodiken och för även ett öppet resonemang om den osäkerhet som råder.

Den analys som författarna hänvisar till i artikeln tar konsekvent upp faktorer som sänker lönsamheten men väljer att ignorera andra faktorer som höjer den. Orsaken till att trängselskatt inte finns med i beräkningen beror på att det fram till 19 juni i år inte fanns något beslut om återinförande.

För att klara framkomligheten och miljön i Storstockholm är min övertygelse att det krävs både utbyggd vägkapacitet och styrmedel som minskar trängseln i kombination med en utbyggd kollektivtrafik.