Den som bor med tomträtt har sitt hus på kommunens mark och betalar en slags tomthyra. Tomträtt infördes i början av 1900-talet för att människor skulle kunna förverkliga drömmen om ett eget hem utan att behöva köpa marken. Men i dag är tomträtterna ett sätt för kommunerna att tillgodogöra sig värdeutvecklingen på marken genom höjda hyror.
Oförutsebara hyreshöjningar på flera tiotusentals kronor är inte längre någon ovanlighet.
Lena Södersten
Kommunerna låter galopperande marktaxeringsvärden slå igenom på tomthyran, vilket kullkastar många familjers ekonomi fullständigt. Oförutsebara hyreshöjningar på flera tiotusentals kronor är inte längre någon ovanlighet.
Villaägarna har under flera år drivit ett krav på en skyddslagstiftning med uttryckligt mål att skapa ökad trygghet för tomträttshavare. Villaägarna har också under de senaste åren hjälpt tomträttshavare att skydda sitt boende mot alltför vidlyftiga hyreshöjningar i en lång rad kommuner, bland annat i Kungälv, Västerås, Karlstad, Nyköping, Örebro, Linköping, Gävle, Västervik, Malmö, Mönsterås, Sollentuna, Nykvarn, Södertälje, Luleå, Borås, Halmstad och Jönköping. Vi har delvis lyckats förbättra villkoren lokalt, men inte tillräckligt.
Det senaste exemplet är Dick Carlsson som driver en byggfirma ute på Sandhamn i Stockholms skärgård. Han bor permanent uppe på ön och har ingen sjöutsikt, men ett högt marktaxeringsvärde eftersom Sandhamn är så attraktivt bland sommarboende.
Nu vill Värmdö kommun, som äger marken runt huset, höja hans tomthyra från cirka 5 600 kronor till 58 600 kronor om året. Det är en höjning med drygt 4 400 kronor i månaden eller cirka 940 procent.
Värmdö kommun anser att Dick Carlsson fått rabatt. Hade han bott på fastlandet hade hans tomthyra varit dubbelt så hög med Värmdös regler.
Men det är en klen tröst för honom när det fortfarande handlar om fantasibelopp. Om kommunen inte backar kommer han att tvingas sälja huset och flytta sin grävmaskin till fastlandet.
Landets kommuner har olika syn på sina tomträtter, något som ytterligare spär på känslan av otrygghet hos de boende. Om Dick Carlsson hade bott i Stockholm eller Göteborg hade hans hyra blivit cirka 26 000–27 000 kronor istället för 58 600 kronor. Alla tre kommunerna utgår från samma marktaxeringsvärde, men räknar fram hyran på olika sätt. Det är den enda förklaringen till skillnaden i hyra.
I Stockholm och Göteborg hade Dick dessutom fått möjlighet att köpa loss marken. Det får han inte nu. För Värmdö kommun vill behålla marken ute på öarna. Han sitter fast i en rävsax.
Dick Carlsson och övriga tomträttshavare i landet – drygt 52 000 familjer – är beroende av hur den egna kommunen hanterar sina tomträtter. Lagen ger dem inget skydd. Men justitieminister Beatrice Ask har utlovat en lagöversyn under den här mandatperioden. Dick Carlssons exempel visar hur brådskande och angelägen den översynen är.
Den mest nödvändiga förändringen är att frikoppla tomthyrorna från marktaxeringsvärdena.
Vid förra taxeringen 2009 ökade marktaxeringsvärdena mycket kraftigt och betydligt mer än totalvärdena. Förklaringen är en stark prisstegring som beror på ökande efterfrågan på tomtmark för bebyggelse. Skatteverket skriver på sin hemsida att markvärdets andel vid 2009 års taxering kan variera mellan 15 procent och 75 procent av det totala värdet. Redan vid en totalprisnivå på 1,5 miljoner kronor kom nästan hela värdeökningen att bero på ökat markvärde.
Norrmännen, som också har tomträtter, har valt en annan modell. I Norge höjs tomthyrorna med konsumentprisindex istället, vilket gör att hyreshöjningarna bättre följer den allmänna prisutvecklingen i samhället.
Sveriges tomträttshavare måste också få en laglig rätt att friköpa marken. Så är det i Norge, men inte här. Friköpspriset måste också sättas med hänsyn till att det bara finns en naturlig köpare av marken – tomträttshavaren som äger det hus som står på marken.
Tomträttshavarens ställning gentemot kommunen behöver också stärkas. Balansen mellan parterna är ojämn. Nu får tomträttshavaren ett brev från kommunen med den nya hyran. Om man inte skriver på så hamnar man i domstol. Vid vanlig bostadshyra sker hyresförhandlingar, men för tomträtter bygger hyran på ett kommunalt beslut om hur tomthyran ska beräknas.
Nästa år är det dags för fastighetstaxering igen. Om marktaxeringsvärdena fortsätter att öka kraftigt så kommer nya familjer att tvingas flytta till följd av chockhöjda tomthyror och friköpspriser.
I väntan på att regeringens lagöversyn genomförs uppmanar Villaägarna regeringen att frysa taxeringsvärdena och inte låta 2012 års taxeringsvärdehöjning slå igenom. Det är också logiskt med tanke på att regeringen nyligen har tillsatt en utredning med uppgift att avskaffa eller avsevärt förenkla fastighetstaxeringen av bostäder.
LENA SÖDERSTEN
förbundsjurist och tomträttsexpert, Villaägarna
