Det borde inte vara en nyhet att den styrande majoriteten i Stockholms stad tänker följa de löneavtal som parterna nu har kommit överens om. Det passar sig inte heller, att som majoriteten i stadshuset gör, slå sig för bröstet gällande höjningen av lärarlönerna när det är avtalets lägstanivå som de meddelar att de tänker lägga sig på.
Allianspartierna i Stockholms stadshus har haft sex år på sig att lyfta lärarlönerna. Men har låtit bli.
De tidigare gånger som företrädare för allianspartierna har pratat om höjda lärarlöner har det aldrig resulterat i några faktiska lönehöjningar. Skolborgarrådet Lotta Edholms definition av att ”bra lärare måste få bra betalt” innebär 2011 i genomsnitt knappt 1,7 procents lönepåslag för lärarna i Stockholm. Därför saknar majoritetens utspel trovärdighet och konsekvensen blir att det finns det ett stort förtroendegap hos majoriteten i stadshuset som behöver överbryggas.
Miljöpartiet är det enda partiet i stadshuset som ger skolorna en pris- och lönekompensation i budgeten. Det innebär att vi utöver våra satsningar på skolan också kompenserar verksamheterna för att priser och löner ökar varje år. Genom att majoriteten inte budgeterar för pris- och löneökningarinnebär den föreslagna budgeten i stället besparingar och nedskärningar. Det är så det har sett ut de senaste åren med alliansen i majoritet.
Lotta Edholms Folkpartiet och övriga allianspartier i Stockholms stadshus har haft sex år på sig att lyfta lärarlönerna. Men har låtit bli. Inte heller i årets budget fanns det något utrymme för högre löner.
Samtidigt som pengar nu ska tillföras för att klara en ökad lönenivå fördelar staden också om pengar i den befintliga skolbudgeten. Bland annat ska 55 miljoner bort från det så kallade socioekonomiska anslaget, som bidrar till att jämna ut förutsättningarna för alla elever att få det stöd som krävs för att nå målen. Skillnaderna mellan de elever som klarar skolan och de som inte gör det ökar i staden. Samtidigt står Stockholm inför ett stort problem med rekrytering av nya lärare. När det är över hundra sökanden till en lärartjänst i innerstan, så är det bara två som söker motsvarande tjänst på en skola i ytterstan. Ojämlikheten befästs därmed.
Stockholm behöver en annan politik för skolan. En politik som bidrar till att minska kunskapsklyftorna och ökar möjligheterna för fler att klara skolan.
Möjligheterna att utvecklas inom läraryrket måste bli bättre.Fler lärare måste tjäna mer i lön. Men fler än var tionde lärare behöver också förutsättningar för att få den möjligheten. Det gäller också i förskolan eller på fritidshemmen. Ska vi lyfta skolan i Stockholm måste alla lärare få möjlighet till såväl kompetensutveckling som karriär- och löneutveckling. Det nya läraravtalet ger staden en möjlighet att långsiktigt jobba för att utveckla läraryrket och skolan i hela Stockholms stad. Men då kräver det mer av dem som styr staden än att lägga sig på en lägstanivå. Det kräver mer än minsta möjliga insats.
PER OLSSON (MP)
ordförande i Miljöpartiet Stockholms stad, ledamot i utbildningsnämnden
ÅSA JERNBERG (MP)
gruppledare i Stockholms stad
LÄS OCKSÅ: Det är inte en fråga om någon ska avgå
LÄS OCKSÅ: Det är dags att avgå, Metta Fjelkner
