I debatten om obligatorisk engelskundervisning från årskurs ett har inläggen i viss mån talat förbi varandra. I grunden har nog alla samma utgångspunkt: Sverige bör utvecklas till ett mångspråkigt land där svenska är gemensamt huvudspråk och där medborgarna har goda kunskaper i flera språk. Den grundsynen överensstämmer med riksdagens språkpolitiska mål från 2005 och den nya språklagen.
I det perspektivet ska Folkpartiförslaget bedömas. Små barn kan under gynnsamma omständigheter lära sig flera språk; främmandespråksundervisning kan vara framgångsrik på lägre skolstadier; många svenskar behöver bli bättre på engelska – särskilt den specialiserade fackengelska man ofta använder i sitt yrke. Ja, visst.
Men diskussionen gäller något annat: de skol- och språkpoli- tiska följderna av obligatorisk engelskundervisning från skolstarten. Ingen har visat att tidig start för engelskundervisning har någon större betydelse för den engelska man kan i nian, eller som vuxen. Förslaget leder alltså inte till bättre språk- kunskaper. Däremot kan det, om det vill sig illa, stjäla tid och uppmärksamhet från den centrala modersmålsträningen under de första skol- åren.
Än allvarligare är de språkpolitiska konsekvenserna. Att från första dagen i grundskolan möta undervisning i två språk, svenska och engelska, stärker vanföreställningen att det är just dessa två språk som finns i Sverige och att de har ungefär samma ställning. I Sverige finns ett gemensamt språk, svenskan, fem offi- ciella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket, och ytterligare kanske 175 modersmål.
Som vi ser det har språkundervisningen under grundskolans första år, och i förskolan, två allt överskuggande uppgifter. Alla barn ska lägga grunden för en svenska i tal och skrift som tillåter dem att hävda sig språkligt i det svenska samhället.
De många barn som har annat modersmål än svenska ska därtill få rika möjligheter att utveckla sitt modersmål. Dessa uppgifter är stora nog. Låt oss enas kring en skola som löser dem på bästa sätt.
HORACE ENGDAHL
författare, ledamot av Svenska Akademien
PETER ENGLUND
Svenska Akademiens ständige sekreterare
OLLE JOSEPHSON
docent i nordiska språk och f.d. chef för Språkrådet
OLLE KÄLL
gymnasielärare i svenska, tyska, engelska
PER-ÅKE LINDBLOM
före detta gymnasielärare, medlem i nätverket Språkförsvaret
HORACE ENGDAHL
författare, ledamot av Svenska Akademien
PETER ENGLUND
Svenska Akademiens ständige sekreterare
OLLE JOSEPHSON
docent i nordiska språk och före detta chef för Språkrådet
OLLE KÄLL
gymnasielärare i svenska, tyska, engelska
PER-ÅKE LINDBLOM
före detta gymnasielärare, medlem i nätverket Språkförsvaret
