alrörelsen är i full gång och fokus ligger kanske allra starkast på arbetsmarknadspolitiken. Men nytänkandet kring sysselsättnings- och företagsfrågorna lyser tyvärr med sin frånvaro. Det är dags att tänka nytt, ta tillvara befintlig kunskap och kompetens och inse att invandrarföretagen betyder mycket mer än enbart egen försörjning. Mentorskap, generationsskiften och offentliga upphandlingar är tre områden där de olika politiska alternativen måste redo- visa sina åtgärdsförslag snarast.
Småföretagens betydelse för den samlade ekonomin ökar, vilket gäller för både sysselsättningen och tillväxten. Inom näringspoli- tiken råder enighet om vikten av att underlätta för dessa företag att utvecklas ytterligare men de konkreta idéerna behöver kompletteras för att få verklig genomslagskraft. Ju snabbare och tydligare besked partierna och blocken ger i dessa frågor, desto bättre för väljarna, företagarna och Sverige.
Sverige har möjlighet att skaffa sig ett försprång i den internationella jämförelsen genom att mer konsekvent och målmedvetet nyttja och bygga vidare på det faktum att vi har en relativt hög andel individer med ursprung i andra länder och från andra marknader. Årligen tillkommer cirka 10 000 nya företag där företagaren själv är invandrad eller född i landet med utlandsfödda föräldrar vilket inte enbart bidrar till personlig utveckling utan också till ekonomisk tillväxt och integration i det svenska samhället.
Tillväxtverket och Internationella Företagarföreningen (IFS) arbetar redan målmedvetet för att lyfta fram goda exempel för att på så sätt inspirera och engagera ännu fler entreprenörer med utländsk bakgrund.
Invandrares företagande bör rimligtvis vara en nyckeluppgift även för näringspolitiken.
Sverige halkar efter i förhållande till jämförbara länder och deras ekonomiska utveckling, samtidigt som de stora företagen blir färre och flyttar ut. För att skapa fler jobb och företag i landet, och därmed högre tillväxt, behövs den utlandsfödda befolkningens unika kunskaper. Genom att bättre ta tillvara kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk hos personer som ursprungligen kommer från aktuella regioner eller länder ges goda förutsättningar för nya handelsförbindelser och att öka vår internationella handel.
Ett sätt att engagera fler personer med denna unika kompetens är att lyfta fram goda exempel. Exempelvis så utses årligen Årets Nybyggare, ett pris som har Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf som beskyddare. Priset visar omvärlden hur många duktiga och driftiga människor med invandrarbakgrund som finns i Sverige och som är med och förändrar vårt land till det bättre. Detta trots de speciella svårigheter dessa företagare ofta har.
Tillsammans med Tillväxtverket planerar IFS för informationsmaterial och seminarier som ska hållas runt om i landet för att också sprida goda exempel.
Men det finns flera sätt att inspirera och bygga ett ännu starkare svenskt näringsliv för framtiden. Kvarvarande del av valrörelsen måste därför ägnas åt att politiskt diskutera hur bland annat generationsskiften och offentliga upphandlingar, men fram- förallt mentorskap kan användas för att få ännu fler goda exempel i framtiden.
Olika former av mentorskap kan exempelvis användas för att låta invandrarföretagare dela med sig av sina erfarenheter till sina nyanlända landsmän som vill bli företagare och/eller låta infödda företagare vägleda nysvenskar till att bli framgångsrika entreprenörer. Ett mentorskapsprogram som fokuserar både på villkor och förutsättningar att verka effektivt på dessa exportmarknader samt på praktisk företagsledning bör därför inrättas för att stärka relationen mellan svenska underleverantörer och personer och företagare med utländsk bakgrund. Detta för att öka handelskompetensen hos flera olika grupper av småföretagare. Vår delegationsresa till Libanon tillsammans med handelsminister Ewa Björling som vi precis kommit tillbaka ifrån är ytterligare ett exempel på hur nya kontakter kan knytas för att utveckla och öka den svenska exporten.
Det krävs tydlighet och handlingskraft för att få fler svenska goda exempel. Statistiskt sett är invandrare mer benägna att starta företag än infödda personer och därför måste politiska initiativ tas för att stärka entreprenörskap innefatta även denna grupp. Vackra ord räcker inte. Nu är det verkligen hög tid för de politiska partierna att visa på konkreta förslag, insatser och initiativ för att ta tillvara den potential som personer med utländsk bakgrund har och därmed stärka hela det svenska företagandet.
MAROUN AOUN
Vd IFS
