Finansminister Anders Borg har ställt sig minst sagt mycket kritisk till näringslivets reaktion på Finansdepartementets förslag till ränteavdragsbegränsningar.
Innehållet i Lagrådets och de angivna remissinstansernas yttranden utvecklar och förstärker just den kritik som näringslivets företrädare tidigare riktat mot förslaget.
Richard Hellenius och Kerstin Nyquist, Svenskt Näringsliv.
De 27 näringslivsföreträdare som den 4 april undertecknade en skrivelse till ministern framhöll att man har förståelse för att regeringen vidtar ingripande åtgärder mot skadligt utnyttjande av ränteavdragsreglerna, men att man inte kunde acceptera att detta sker på bekostnad av rättssäkerheten. Näringslivsföreträdarna menade att lagstiftningen inte får urholka rättssäkerheten och förutsebarheten och ifrågasatte det förhållandet att förslaget innebär att Skatteverkets personal har att, utifrån egna bedömningar av affärsmässigheten i lånen, besluta om bolaget ska medges avdrag för räntan eller inte.
Anders Borgs reaktion på skrivelsen var bland annat ”Jag blir bekymrad över att en del näringslivsföreträdare inte ser att den här aggressiva skatteplaneringen undergräver legitimiteten för företagande och företagsamhet” och ”det är inget nytt att Skatteverket behöver göra den här typen av bedömningar”.
Nu har lagförslaget remissbehandlats och lagrådet har yttrat sig. Behovet av ränteavdragsbegränsningar ifrågasätts inte, men ur ett rättssäkerhetsperspektiv får förslaget kritik.
Bland kritiska röster vid remissbehandlingen finns de akademier som fått förslaget för yttrande – Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet samt Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Samtliga institutionerna ställer sig kritiska till införandet av de svårtolkade rekvisiteten som Skatteverket ska bedöma nämligen ”till övervägande del” och ”väsentlig skatteförmån” – rekvisit för bedömning av om rätt till ränteavdrag föreligger eller inte.
Stockholms universitet anser att Skatteverkets arbete blir vanskligt. Faktum är att Skatteverket erhåller en mycket stor diskretionär makt att i det enskilda fallet att avgöra hur ett skuldupptagande ska bedömas. Universitetet menar att det hårdraget kan sägas att avdragsrätt finns för det fall att Skatteverket accepterar det.
Uppsala universitet framhåller att förslaget visar så stora brister i olika hänseenden att det inte bör läggas till grund för lagstiftning och noterar att underlaget för förslaget bygger på de skrivelser med mera som Skatteverket lämnat till Finansdepartementet. Slutligen lämnar universitetet tips till Finansdepartementet på litteratur för fördjupade studier av ränteavdragsproblematiken.
Dagen före midsommarafton lämnade Lagrådet sina synpunkter på Finansdepartementets förslag. Lagrådet är starkt kritiskt. Bland annat kritiserar Lagrådet att Skatteverket som första instans ska göra de svåra bedömningarna av vad som ska anses vara ”till övervägande del” och ”väsentlig skatteförmån”. Lagrådet drar slutsatsen att det starkt kan ifrågasättas om tillämpningen i första instans bör göras hos Skatteverket.
Innehållet i Lagrådets och de angivna remissinstansernas yttranden utvecklar och förstärker just den kritik som näringslivets företrädare tidigare riktat mot förslaget. Det skulle vara häpnadsväckande om regeringen nu inte tog intryck av Lagrådets kritik och tillgodosåg grundläggande krav på rättssäkerhet.
RICHARD HELLENIUS
skatteexpert, Svenskt Näringsliv
KERSTIN NYQUIST
skattejurist, Svenskt Näringsliv
