Gabriella Cahlin och Christel Gustafsson

Att få bort det miljösämsta segmentet till fördel för det miljöbästa är en bra miljöåtgärd.

Gabriella Cahlin och Christel Gustafsson

I västvärlden behöver vi äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser ska minska. Vi behöver också tänka på att välja det kött vi äter med omsorg. Det är skillnad på kött och kött, det är till och med skillnad på kyckling och kyckling. Svenskt kött ligger bra till ur hållbarhetssynpunkt. I dagsläget minskar klimatpåverkan från den svenska köttproduktionen, men samtidigt ökar klimatpåverkan från konsumtionen. Anledningen är att vi äter alltmer kött och att en ökande andel av köttet importeras.

Jordbruksverket har på eget initiativ skrivit en rapport om hållbar köttkonsumtion. Rapporten har fått stor uppmärksamhet. Uppfattningen att vi förordar någon form av köttskatt stämmer inte, utan i rapporten lyfter vi fram kunskap och olika perspektiv och konsekvenser av köttkonsumtionen. Vi resonerar också om möjliga styrmedel som komplement till frivillighet.

Miljöpåverkan kopplat till livsmedel och kött är betydligt mer komplicerat än att byta från olja till ved i pannan. Eller att hitta någon smart teknisk lösning som halverar utsläppen från glödlampor. När vi föder upp djur förändrar och använder vi de ekologiska systemen, vilket oundvikligen ger miljöeffekter. Speciellt när vi hela tiden skalar upp denna produktion, vilket är vad vi ser på global nivå. De senaste fyra decennierna har den globala köttproduktionen trefaldigats enligt WWI (World Watch Institute).

Livsmedelsproduktion bygger på användning av mark, djur, kväve och vatten. Ju mer mark och kväve desto mer lustgas (cirka 300 gånger starkare klimatgas än koldioxid) och koldioxid. Ju fler djur desto mer metan (cirka 20 gånger starkare klimatgas än koldioxid) och lustgas. Ju mer kött vi vill ha desto mer resurser måste tas i anspråk och desto större blir miljöpåverkan. Globalt används i dag runt 70 procent av jordbruksmarken till djurfoder.

När det gäller totala klimatutsläpp ligger vi i västvärlden i dag runt tio ton koldioxidekvivalenter per person och år och en hållbar nivå anses vara någonstans mellan ett och två ton. Av dagens tio ton kommer ungefär två från livsmedel och av dessa kommer ungefär hälften från kött. Vi kan förstås välja att fortsätta öka vår köttkonsumtion och dra ned på annat som är klimatstörande. Men, då finns inte mycket utrymme kvar till bostäder eller transporter.

Svensk produktion då, ska den också minska? Nej, vi ser inga skäl att minska den svenska produktionen, tvärtom så finns det mycket som talar för att denna snarare bör öka med tanke på att svensk produktion står sig väldigt väl ur flera hållbarhetsaspekter. Vi har lägst antibiotikaanvändning i EU. De länder som ligger högst har tio gånger högre användning. Vi har genom förebyggande arbete god hälsa hos våra djur med få utbrott av allvarliga sjukdomar. Vår nötköttsproduktion som hänger ihop med mjölkproduktionen är i jämförelse klimatsmart. Vi bryter inte heller ny naturmark till bete eller foder i Sverige utan har i stället en igenväxning. En förutsättning för att bevara landsbygdens miljövärden och livskraft är betande djur för kött- eller mjölkproduktion.

Det finns förbättringspotential också i Sverige. Inte minst på fodersidan där vi i dag importerar soja som i vissa fall har stora negativa konsekvenser för biologisk mångfald. Vi kan bli bättre på att hantera gödseln så att metanavgången minimeras, använda kvävet effektivt, effektivisera så att resurser och mark används optimalt och gå över till förnybara drivmedel.

I dag lokaliserar vi globalt ny produktion där det är billigast att producera, inte där det är mest hållbart. Att få bort det miljösämsta segmentet till fördel för det miljöbästa är en bra miljöåtgärd. För det tror vi att det krävs mer än information. Vi ser också att offentliga styrmedel kan vara viktiga och att detta kan behöva studeras närmare. Det är viktigt att dessa styrmedel är på en internationell nivå.

Att vi konsumenter väljer kött med omsorg gör skillnad, för det är skillnad på kött och kött. Det är till och med skillnad på kyckling och kyckling. Och svensk produktion står sig mycket bra ur flera hållbarhetsperspektiv.

GABRIELLA CAHLIN

chef för marknadsavdelningen, Jordbruksverket

CHRISTEL GUSTAFSSON

landsbygdsstrateg, Jordbruksverket


Fler debattartiklar om mat och landsbygd: