En av tio svenska kvinnor kommer under sin livstid att få bröstcancer. Unga kvinnor med ärftlig risk att utveckla cancern väljer därför ofta att operera bort sina friska bröst för att slippa oroa sig för att sjukdomen ska bryta ut.

I veckans nummer av tidskriften Nature presenterar min forskargrupp en ny metod som kan bota ärftlig bröstcancer (se även SvD Nyheter i går). Metoden kan inte bara användas för att behandla sjukdomen, den kan dessutom användas förebyggande.
Kvinnor som bär på anlag att utveckla bröstcancer kan alltså med denna metod behålla sina bröst utan att behöva oroa sig för cancer.
Detta är en upptäckt som jag som svensk forskare i huvudsak tagit fram i England. Anledningen till det är att unga svenska forskare inte har möjlighet att bedriva avancerad cancerforskning i Sverige.

Svenska staten satsar bara en krona per invånare och år på cancerforskning; 9,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,04 procent av statliga forskningskronor (källa: Vetenskapsrådets årsredovisning 2004).

En
svensk cancerforskare kan i dag knappast räkna med att få en fast anställning förrän hon eller han kommit upp i 45-årsåldern. Innan dess får man försöka hitta medel att finansiera sin anställning ett eller ett par år i taget.
Otrygga arbetsvillkor, undermåliga löner och små medel att forska för gör att de bästa forskarna tröttnar och lämnar svensk forskning för att hitta trygga anställningar inom industrin eller utomlands.
Själv valde jag att söka mig till England, där jag redan som 29-åring fick en fast anställning som cancerforskare.

Den forskningspolitiska linje som Sverige driver har i princip lett till att vårt land förlorat en hel generation duktiga forskare och därmed dränerats på kunskap, något som är oerhört svårt att reparera.
Forskningsminister Leif Pagrotskys så kallade storsatsning på forskning täcker inte ens en löneökning på en procent för forskarna till nästa år, än mindre att anställa några nya.
Att det över huvud taget finns en svensk koppling till upptäckten som vi nu presenterar
beror på att Cancerfonden varit generös och stöttat min forskning under flera år. Cancerfonden delar varje år ut 30 kronor per svensk till cancerforskning, men inte ens detta är tillräckligt.
Andra länder har särskilda nationella cancerinstitut där staten satsar miljardbelopp på cancerforskning. Forskare vid dessa institutioner häpnar när man berättar om situationen i Sverige.

Det är som alla vet svårt att bygga ett hus utan att börja med grunden. På samma sätt behöver innovationsutveckling en kunskapsbas att stå på.
Det krävs grundforskning för att vi ska kunna skapa förutsättningar för forskningsanknutet företagande. Denna koppling tycks emellertid ha gått den svenska regeringen förbi.
För att få fler jobb i kunskapsintensiva företag satsar de ensidigt på innovationsutveckling - bara omkring tio procent av statens 25 forskningsmiljarder går till kvalitetsgranskad forskning via Vetenskapsrådet.

I stället för innovationsutveckling borde regeringen satsa på att bygga upp kunskap vid våra universitet.
Regeringen förlitar sig på att kunskapssamhället i framtiden ska kunna exportera nya produkter, såsom nya cancerbehandlingar.
Men hur ska svenska universitet kunna bygga upp den kunskapsbas som krävs utan finansiering? Regeringens ekvation går inte ihop.
För att vi ska kunna upprätthålla en trovärdig cancerforskning i Sverige behövs kraftigt ökade anslag till cancerforskning, minst en miljard årligen. Detta motsvarar fyra procent av forskningsbudgeten, vilket egentligen är ganska blygsamt, eftersom mer än en tredjedel av alla svenskar kommer att drabbas av cancer under sin livstid.

Jämfört med många andra sjukdomar är cancer också en sjukdom som till stor del drabbar unga och yrkesarbetande, vilket medför stora samhällsekonomiska kostnader. Kanske skulle det rent av löna sig för samhället att satsa dessa fyra procent.

Det är osäkert om svenska cancerpatienter i framtiden kommer att få ta del av vår nya behandlingsmetod, eftersom alla inköp av nya behandlingsmetoder mot cancer måste inrymmas inom
nuvarande budget hos landstingen.
Däremot ligger det på regeringens bord att avgöra om framtida cancerbehandlingar kommer svenskar och svenskt företagande tillgodo.