Världen upplever en finansiell kris som inte sett sin motsvarighet sedan depressionen på 1930-talet. Ursprunget står att finna i alltför expansiv kreditgivning samt i vissa fall ren och skär girighet.

Kraften i krisen har överraskat de flesta. Så sent som under sommaren talade många om risk för överhettning och in­flation. Nu kretsar vår oro i stället kring en snabb efterfrågenedgång och prisfall.

Hushåll och företag har tydligt fått känna av den kyla som nu råder på världens kreditmarknader. Svårigheter att få lån och höga räntenivåer har gjort att många står inför betydande svårigheter. Följden har blivit en världsomspännande försvagning av den globala ekonomin.

Sverige går inte att isolera från krisens svallvågor. Vårt land är ett av de mest utrikeshandelsberoende i världen och har ett av de mest globalt länkade finansiella systemen.

Detta är också en orsak till det vi sett under hösten i fallande efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster, liksom minskade investeringar och problem på kreditmarknaderna vilket tynger många av våra företag.

Under senhösten har finanskrisen också tydligt kommit att omsättas i varsel på arbetsmarknaden. För alla de människor som på olika sätt berörs är det en om­skakande upplevelse som väcker en rad frågor och skapar oro på för framtiden.

Samtidigt som vi inte kan isolera Sverige från krisens svallvågor kan vi heller inte undanröja svängningar i konjunkturen. I debatten kan man ibland få intrycket av att det skulle finnas några enkla åtgärder för att eliminera effekterna av krisen. Det gör det inte. Däremot kan vi se till att Sverige står väl rustat att möta sämre tider och att nedgången motverkas av den ekonomiska politiken.

Det kanske viktigaste medlet mot att dras med i nedgången är att vi har sunda offentliga finanser och en väl fungerande ekonomi. Här tillhör Sverige toppskiktet enligt internationella bedömare.

Viktiga reformer har genomförts för att återskapa arbetslinjen, bekämpa utanförskapet och trygga grunden i välfärden. Det gör att vi kan möta den internatio­nella oron med en styrka vi annars skulle ha saknat och med bättre ingångsvärden än många andra länder.

Ett avgörande steg för att möta krisen togs också då Sverige tillsammans med de övriga EU-länderna vidtog åtgärder för att värna finansiell stabilitet och återupprätta förtroendet på finansmarknaderna. Det kan inte nog betonas hur viktigt detta är om vi ska kunna vända utvecklingen.

Att stå fast vid stabilitetsplanen och säkra kreditkanalen i ekonomin, så att hushållen får rimliga bolånekostnader och företagen kan hitta finansiering till sina investeringar, förblir avgörande för återhämtningen.

Alliansregeringens utgångspunkt är tydlig också ur ett annat hänseende.

Vi ska ha säkerhetsmarginaler så att vi inte tvingas till nedskärningar om konjunkturen blir riktigt svag. Människor ska kunna känna trygghet i att grunden som välfärden vilar på är stabil.

Ansvar för svensk ekonomi tillsammans med fortsatt fokus på full sysselsättning och kamp mot utanförskapet är viktiga hörnstenar när vi nu möter ekonomisk försämring.

När vi snart vänder blad och skriver 2009 blir också de åtgärder vi presenterat under hösten verklighet. Det handlar om kraftfulla insatser för jobb och omställning, framtidsinvesteringar och välfärdssatsningar.

Skatten för låg- och medelinkomsttagare sänks med ytterligare 15 miljarder kronor.

Alliansregeringens samlade inkomst­skattelättnader innebär då att en sjuksköterska har närmare 1 500 kronor mer i månaden. Hushållen får mer över i plånboken och konsumtionsutrymmet ökar.

Avgiften till a-kassan sänks och ett inträde underlättas så att fler kan bli medlemmar. För att förbättra villkoren för företag att behålla eller nyanställa personal sänks arbetsgivaravgifterna och då särskilt riktat mot unga människor där den totala sänkningen nu innebär en halvering. Dessutom justeras bolagsskatten ned samtidigt som villkoren i stort för svenska företag förbättras.

Skatten sänks för Sveriges pensionärer. Vi satsar på bland annat sjukvård, skola, förskola och psykiatri. Det är satsningar som ger mer resurser till kommuner och landsting att möta nedgången. Totalt tillförs kommun- och landstingssektorn över 8 miljarder kronor under 2009.

Ett skatteavdrag för reparation, ombyggnader och underhåll av byggnader (ROT-tjänster) införs för att stimulera byggandet. Arbetsförmedlingen ges mer resurser för matchning och omställning. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften i nystartsjobben för långtidsarbetslösa fördubblas.

Satsningar sker i kvalificerad yrkes­utbildning, den gymnasiala lärlingsutbildningen utökas, komvux tillförs fler platser och vi går vidare med att få på plats en yrkeshögskola under 2009. Därtill säkrar vi fler platser på universitet och högskolor.

Flera stora infrastrukturprojekt sätts också i gång under våren – detta som ett led i alliansregeringens särskilda närtidssatsning på över 10 miljarder kronor.

Vi inleder vår satsning om 15 miljarder kronor i forskning och utveckling, där vi nu också gör en särskild förstärkning av forskningsinsatserna till stöd för grön teknik med kopplingar till fordonsindustrin. Tillsammans med våra övriga presenterade insatser för fordonsindustrin blir det ett viktigt stöd till en viktig del av svensk industri.

Det paket av åtgärder som sjösätts vid årsskiftet uppgår till över 40 miljarder kronor. Sverige möter därmed krisen med ett av de mest expansiva finanspolitiska programmen i Europa.

Det har varit möjligt eftersom vi inte har lyssnat till lockropen att spendera i stället för att spara i ladorna under de goda tiderna. Det är resultatet av en politik som slagit vakt om överskotten och betalat av på statsskulden. Vi kan nu satsa då länder med svaga offentliga finanser tvingas diskutera skattehöjningar och nedskärningar i välfärden.

Vi vet att det i tider som de vi nu står inför är riskabelt att agera kortsiktigt eller lägga fram förslag som inte på allvar möter problemen. Inte minst har vi skäl att lära av Sveriges egen historia, där ansvar för de offentliga finanserna många gånger övergivits i sämre tider. Det riskerar i sin tur gå ut över välfärden, vilket gör stabila offentliga finanser till en viktig rättvisefråga.

Vi har i vårt land tidigare lyckats väl med att klara den typ av stora utmaningar vi nu står inför. Den bärande orsaken till detta är vår svenska modell som bärs av värden som samverkan och ansvars­tagande.

Om vi även denna gång förmår samla vårt samhälle till gemensam handling är jag övertygad om att vi kan möta de sämre tiderna med en stark politik för jobben och välfärden. Vi har rustat för storm och står redo att möta krisen.

Tillsammans har vi att ta ansvar för Sverige.

Fredrik Reinfeldt, statsminister