I dag inleds Natoövningen Loyal Arrow på svenskt territorium med Luleå som bas. Tolv länder, varav 10 Natoländer, med totalt cirka 2000 soldater varav 1000 på det brittiska hangarfartyget HMS Illustrious som med största sannolikhet är atombestyckat, kommer att medverka. 50 stycken stridsflygplan kommer också att medverka i övningarna, varav fyra JAS 39 Gripenplan från Sverige.
Detta innebär att Sverige i praktiken under nio dagar blir en del av Natos territorium. Detta, tillsammans med en framtida militär upptrappning på Nordkalotten, innebär en försämrad säkerhet för Norrbotten.
Sverige har i och med övningen varken någon säkerhetspolitik eller alliansfrihet kvar i den svenska regeringsdeklarationen. Sverige befinner sig i ett säkerhetspolitiskt vakuum. Ett vakuum som håller på att fyllas upp av Nato.
Övningen är inte kopplad till FN eller någon fredsbevarande verksamhet. Övningen är ett led i‑att träna Natos offensiva snabbhetsstyrka, Nato Response Force, som ska öva i Norrbotten. Ett av syftet med Natos snabbhetsstyrka är att de med kort varsel kan sättas in var som helst i världen för att tillvara ta Natos intressen, som för det mesta är detsamma som USA:s intressen.
Natoövningen är ett led i en ökad militär närvaro i norr. En anledning är det ökade intresset för Norra Ishavet och Barents hav. När isarna smälter blir Nordostpassagen en viktig handelsled mellan Europa och Sydostasien. Issmältningen innebär också att nya stora råvarutillgångar, gas och olja, kan bli möjliga att utvinna. Var gränserna går och vem som har rätt att utvinna dessa mycket stora fyndigheter är inte klart i dagsläget.
Syftet med övningen är då att bevaka dessa olje- och gasfyndigheter i Norra Ishavet och i Barents hav. Det andra syftet är att tala om för Ryssland att Nato är intresserad av dessa eventuella olje- och gasfyndigheter i området i framtiden.
Den ökade militära närvaron är ett sätt för stormakterna att spänna musklerna framför varandra inför den huggsexa som väntar. I‑denna huggsexa har regeringen beslutat att Sverige ska vara med och bidrar därmed till en ökad upprustning i området. Det som sker nu i och med Natoövningen är något nytt i svensk utrikespolitik.
Ryssland kommer inte att sitta stillatigande när en sådan här övning äger rum i sin intressesfär. Det ryska svaret på sådana övningar blir sannolikt en ökad egen militär närvaro i norr. En ökad militär uppladdning, där Sverige tar aktiv del i ena sidans uppladdning.
Natoövningen reser också den ständigt aktuella frågan om kärnvapen. Kärnvapen är en väsentlig del i Natos strategi. Kärnvapen innebär risker även i fredstid, olyckor och tillbud har inträffat.
Natos policy är att varken bekräfta eller dementera frågor om de har kärnvapen ombord eller inte.
Enda sättet att få veta är en inspektion och det lär svenska regeringen inte begära.
Att Nato har kärnvapen ombord under sina övningar är en självklarhet. Att Sverige låter sig öva med Nato och samtidigt överlåta hela övningen till Nato innebär att Sverige för första gången kommer att öva med kärnvapen, på svensk mark.
I och med denna passivitet i kärnvapenfrågan så accepterar regeringen indirekt att Natoövningen har kärnvapen. Det är helt oacceptabelt.
Sverige är ett land som historiskt sett har betonat nedrustning, fredlig utveckling och diplomati. Att gå med i spelet kring militär rustning är att ta flera steg tillbaka.
Regeringen har ansett att den här övningen är ett rutinärende vilket har medfört att regeringen inte har informerat riksdagen.
Det är obegripligt och ohederligt att regeringen på det har sättet försöker smyganpassa Sverige till Nato. Jag anser att det är ett tydligt trendbrott och handlar om någonting helt nytt i svensk säkerhetspolitik.
Övningen gör att Sverige knyts allt intimare samman med Nato och att vår militära alliansfrihet hotas.
PETER RÅDBERG
riksdagsledamot i‑försvarsutskottet (MP)
