Före den omfattande försvarsreform som grundlades i förra vårens inriktningsproposition, hade den nationella insatsorganisationen alltför låg användbarhet och tillgänglighet för dagens behov. Den var byggd på en alltmer urholkad värnplikt och var användbar endast inom landets gränser. Försvaret hade en särskilt anställd utlandsstyrka, avsedd för militära insatser långt borta. Men mellan försvaret av Sverige och insatser internationellt var det ett glapp.

Försvarspolitiken hade länge saknat ett tydligt perspektiv för närområdet – Östersjön, Norden och EU.

I och med försvarsreformen får vi nu en insatsorganisation med stående och kontrakterade förband baserade på frivillig rekrytering, med hög tillgänglighet och användbarhet för försvarets alla uppgifter. Uppgiften är att värna vårt land och vårt lands intressen oavsett om detta sker i landet, i närområdet eller utom närområdet, ensamt eller tillsammans med andra.

Sverige ska kunna verka stabiliserande också i närområdet. Konflikter ska hindras från att komma till oss. Dimensioneringen och inriktningen av det svenska försvaret ges medvetet en tydlig närområdes- och Östersjöprofil.

Sverige har norra Europas största och mest kvalificerade flyg- vapen. Det är dubbelt så stort som våra grannländers. Den som analyserat de senaste årens moderna krig förstår vikten av luftherra-välde. Flygvapnet övervakar luftrummet och utgör en tröskel för ett fientligt agerande mot Sverige. För att balansera Gripensystemet anskaffas nu Länk 16 för modern och interoperabel stridsledning, samt en ny radarjaktrobot.

Tillsammans med Finland har Sverige initierat och det senaste året byggt en gemensam Östersjöövervakning. Samarbetet har breddats och åtta länder delar nu civil och militär sjölägesinformation i SUCBAS, vilket skapar en helt ny samlad bild över vad som händer på Östersjön.

Bakgrunden till samarbetet är att Östersjön i varje ögonblick trafikeras av 2000–3000 fartyg. Oljetransporterna på Östersjön har dubblerats i omfattning och ökningen kommer att fortsätta. Östersjön är ett lika känsligt, som för handel och kommunikationer viktigt, hav. Därför tillförs just nu också kustbevakningen ett större antal nya fartyg och övervakningsflygplan för att kunna följa och möta framtida utmaningar.

Östersjöområdet är stabilt, kantad som Östersjön är av EU- och Natoländer, Kaliningrad och S:t Petersburgsområdena undantagna. Likväl går det aldrig att långsiktigt utesluta risk för kriser och incidenter, som också kan vara av militär natur.

Sverige har en flotta med fem nya Visbykorvetter som stegvis blir operativa, och med ett avancerat ubåtsvapen som utför övervakning av Östersjön på och under ytan. Detta utgör en tröskel mot fientligt agerande. Flottan inriktas, liksom flyget, i första hand för närområdesuppgifter. Det finns ingen aktör i närområdet som idag har förmåga eller vilja att landstiga mot en så kvalificerad motståndare.

Det svenska konventionella ubåtsvapnet håller absolut världsklass, vilket under- strukits bland annat av export till Singapore och ett stort amerikanskt intresse att öva med svenska ubåtar och mycket goda svenska resultat i dessa övningar.

De senaste åren har regeringen arbetat med att förbereda en betydande materiell förnyelse av ubåtsvapnet. Nästa generations ubåt har förberetts genom ett successivt beslutsfattande, först om genomförande av en studiefas, därefter om en konstruktionsfas för framtagande av ritningsunderlag och specifikationer. Genom detta kan vi vara säkra på att ett hållbart beslutsunderlag finns framme.

Regeringen kommer därför i vårbudgeten att föreslå följande:

•Nästa generations ubåt, NGU, byggs och anskaffas. Sverige beslutar därmed nu att köpa två stycken nya ubåtar, som beräknas kunna tillföras Försvarsmakten 2018/2019. De ska ersätta två ubåtar av Södermanlandsklass.

•Två stycken ubåtar av Gotlandsklass ska halvtidsmodifieras för bevarad operativ effekt.

Beslut gällande om dessa ubåtar av Gotlandsklass ska livstidsförlängas fram till 2035, alternativt ersättas genom ytterligare nyanskaffning av ubåtar, förutses därigenom behöva fattas omkring år 2020.

Detta handlar om en investering i mångmiljardklassen. Genom denna betydande materiella förnyelse av ubåtsvapnet säkras att den svenska ubåtsflottan också fortsättningsvis kommer att hålla högsta internationella klass. Det säkrar dessutom unik teknisk kompetens i Sverige, och understryker det nya Östersjö- och närområdesperspektivet i försvarspolitiken.

Med stor sannolikhet kommer det nya ubåtssystem som Sverige nu anskaffar att möta stort intresse från andra länder, med möjliga exportaffärer som följd.

Ett modernt ubåtsvapen är kanske det mest verksamma sättet att säkra vårt land mot yttre hot av mer omfattande karaktär. Moderna ubåtar har en ypperlig inhämtnings- och övervakningsförmåga, samt utgör ett betydande hinder för varje aktör som vill använda Östersjön till annat än fredlig sjöfart.

De nya ubåtarna som alliansen nu beslutar anskaffa kommer därför att tillhöra kärnan i försvaret av Sverige.

STEN TOLGFORS (M)

försvarsminister