Sverige legitimerar övergrepp

Det nuvarande Tjetjenienkriget har pågått i drygt sex år. Det är en av vår tids mest fruktansvärda konflikter. Civila tjetjener utsätts dagligen för brutala övergrepp, så gott som alltid utan rättslig påföljd för förövarna.
Flera tusen människor har förts bort. Många av dem har ”försvunnit”, andra har återfunnits döda.

”Försvinnanden” har satts i system av ryska militärförband och tjetjenska grupperingar som är lojala mot dessa. Omfattningen är så stor att människorättsorganisationen Human Rights Watch talar om ett pågående ”brott mot mänskligheten”.

I regeringens skrivelse ”Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik” från november 2003 står bland annat följande:
”Värnandet om de mänskliga rättigheterna är en prioritet inom svensk utrikespolitik, och ska påverka och genomsyra alla dess delar, inklusive utvecklingssamarbetet, migrationspolitiken, säkerhetspolitiken och handelspolitiken”.
En sådan politisk hållning borde vara mycket tillämpbar på Sveriges relation till Ryssland, särskilt i frågor med anknytning till Tjetjenien.
Sverige borde, aktivt och konsekvent, i såväl ord som handling, ge entydiga signaler om att människorättsbrotten i Tjetjenien inte accepteras.

I praktiken agerar regeringen dock på ett sätt som ger legitimitet åt övergrepp och krigsförbrytelser.

19–26 januari genomförs ”Operation Snöflingan”, en militär samövning i Bodenområdet mellan de svenska och ryska försvarsmakterna i vinterterräng. Enligt det svenska försvaret handlar övningsscenariot om en ”fredsbevarande operation”.
När Rysslands försvarsminister Sergej Ivanov i oktober framträdde på en presskonferens tillsammans med sin svenska kollega Leni Björklund beskrev han emellertid samövningen som en ”träning i terroristbekämpning”. Och ”terroristbekämpning” är just vad man från ryskt håll kallar Tjetjenienkriget.
Vid presskonferensen framhöll Ivanov med tydlig syftning på Tjetjenien de ryska truppernas erfarenhet av strid under vinterförhållanden.

Den ryska försvarsmakten representeras under övningen i Sverige av soldater från den 138:e motorskyttebrigaden. Tidigare har denna brigad varit stationerad i Tjetjenien.
Liksom de flesta övriga förband gjorde sig 138:e brigaden skyldig till grova övergrepp under sin tid i Tjetjenien, bland annat utanför samhället Staryje Atagi i närheten av huvudstaden Groznyj. Ett par av fallen är noggrant dokumenterade av den välrenommerade ryska människorättsorganisationen Memorial.
Den 27 januari 2000 fördes till exempel tvillingbröderna Said-Hussein och Said-Emin Girejev, deras kusin Arbi Girejev samt Musa Sugaipov bort av en grupp soldater. De bortförda var samtliga civila tjetjener.

Ett halvår senare återfanns deras kvarlevor. De hade grävts ner alldeles intill den plats där 138:e brigaden var stationerad. Deras kroppar bar spår av tortyr.

Alla fyra hade avrättats med ett skott i huvudet, deras armar var bakbundna och händerna avhuggna, deras revben var brutna och knäskålarna krossade.
En tjänsteman från den lokala åklagarmyndigheten noterade vittnesuppgifter, fotograferade platsen där kropparna hade hittats och åkte därifrån. Därefter vidtogs inga ytterligare åtgärder för att utreda det inträffade.
De ryska soldaterna verkar alltsedan krigets början i ett klimat av straffrihet, där få ställs till svars för de övergrepp som begås.

När Sveriges försvarsmakt utvecklar ett nära samarbete med personer ansvariga för grova brott mot de mänskliga rättigheterna legitimeras den ryska militärens agerande i Tjetjenien.

Därmed ges ett tydligt exempel på dubbelmoral inom svensk utrikespolitik, vilket föranleder följande fråga till utrikesminister Laila Freivalds:
Anser du att den 138:e motorskyttebrigadens medverkan i den planerade ”Operation Snöflingan” är förenlig med en utrikespolitik som i alla sina delar påverkas och genomsyras av värnandet om de mänskliga rättigheterna?

Robert Hårdh
generalsekreterare Svenska Helsingforskommittén
för mänskliga rättigheter

Martin Uggla
ordförande Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter


Fotnot: I dag inleds Folk & Försvars stora rikskonferens i Sälen där bl a försvarsminister Leni Björklund, utrikesminister Laila Freivalds och justitieminister Thomas Bodström deltar.