Tällberg Foundation ställde för tre år sedan frågan: Vilka länder, vilka samhällsmodeller har skapat de hittills bästa av alla ofullkomliga samhällen? Vilka kan tjäna som erfarenhetsgrundade visioner i utvecklingen av framtidens alltmer sammanflätade globaliserade civilisation?
För att belysa frågan gjorde vi en inventering av de mest citerade av de många index och rankningslistor, som upprättats över hur länder lyckas i viktiga avseenden.
Vi har valt ut sexton, som både representerar en bredd av aspekter på samhällsutveckling och är de mest citerade. Dessa index upprättas av FN, universitet, internationella organisationer och fristående stiftelser. Ingen har skandinavisk hemvist.
Vi lägger så samman ländernas platssiffror på de olika listorna till ett slags metaindex. Liksom för tre år sedan beläggs första platsen av Sverige (platssiffra 4,6) vilket är 1,0 bättre än sist. Nu liksom då följs Sverige av de övriga fyra nordiska länderna om än i något varierad ordning. Tyskland har till exempel siffra 15,0, Storbritannien 18,9, USA, 25,4, Ryssland 72,9, Kina 82,0 och Indien 90,6.
Dessa mätningar av allt från konkurrenskraft, mänskliga rättigheter, miljö och demokrati bygger på systematiska jämförande analyser. Att Sverige och de nordiska länderna förstärker sin tätposition är intressant i en värld stadd i så dramatisk förändring. Tätpositionen speglar också bilden av Sverige och Norden som en det globala samhällets nationalpark.
Dagens svenska samhällsbygge är en fortsättning på allemansrätten, bystämmornas, självägandets, bruksmodellens, folkrörelsernas, den folkhemska samhällssolidaritetens kontinuerliga strävan efter ett bättre samhälle, nu också i det globala sammanhanget.
Men varje tid har sina egna ord för den underliggande trenden. 1900-talets folkhemsideal och blandekonomi har blivit till 2000-talets ideal om det sociala entreprenörskapet: att investeringar, innovation och bygga ett gott och rättvist samhälle hör ihop.
Det svenskar tål sämst är stora sociala och ekonomiska klyftor mellan grupper av medborgare. En del direktörer i dag dansar på kanten till vad opinionen tål. Också den borgerliga regeringen söker hålla emot.
Analysen visar att Sverige inte är ett land som alla andra, om nu något är det. Den visar att vi har utvecklat en samhällsmodell som förenar egennytta med samhällssolidaritet. I betydande grad också en samhällssolidaritet som omfattar balans och harmoni med natur och ekosystem.
Tätplatsen har erövrats, bevarats och förstärkts av regeringar av många politiska schatteringar, både i ny och nedan. Därför skall man inte alltför mycket oroas över politikens retorik under en valrörelse som denna. Vad som än sägs kommer ingen regering att kunna föra en politik som för landet ur de senaste hundra årens mittfåra. Dock har Sverige inom ett område fallit tillbaka ett par pinnhål sedan vår förra analys publicerades: företagarklimatet (The Ease of Doing Business). Sverige ligger på 18:e plats och det är Sveriges enda rankning utanför de tio bästa.
På olika delvariabler inom området företagsklimat ligger vi bara bland de tio bästa vad gäller handel. På områden som att starta företag är platssiffran 43, att lägga ner ett företag 18, anställa arbetare 117, skydda investerare 57 och att få krediter 71. Denna rankningslista publiceras av Världsbanken.
Till det svenska hör också att tala med små bokstäver om oss själva. Självberöm luktar illa i den svenska debatten. Men genom den här rankningslistan talar andra om oss.
Ledarplatsen är inte eftersträvad, likväl är den vår. Det förpliktigar att vara ett föredöme. Sådana behövs när världen nu har att lösa sin allra svåraste uppgift någonsin, att globalt få människorna och naturen att leva samman för evärderlig tid.
BO EKMAN
JAMES WINE
Tällberg Foundation
