Att man bara skulle kunna kontakta SGU för att få veta var Sveriges guldfyndigheter finns vore trevligt men så enkelt är det tyvärr inte.

Jan Magnusson

På Brännpunkt ( 13/11) ger företrädare för nätverket budkavlen sin syn på förutsättningar och villkor för gruvverksamhet i Sverige. Frågorna om minerallagen och mineralersättning är politiska till sin karaktär och kommenteras inte i detta svar. Det förekommer dock i artikeln en del missförstånd och felaktigheter om mineralresurser och prospektering, som behöver kommenteras.

1. Det finns ingen saklig grund för tanken att gruvbolagen skulle tömma landet på mineralresurser på 20 år. Det har bedrivits gruvverksamhet i tusen år i Sverige och vår geologi ger oss goda förutsättningar att fortsätta minst lika länge till.

2. Att man bara skulle kunna kontakta SGU för att få veta var Sveriges guldfyndigheter finns vore trevligt men så enkelt är det tyvärr inte. Informationen från vår kartläggning och från borrkärnearkivet är onekligen viktig för den som börjar leta malm, men den är översiktlig och begränsad. Normalt krävs det 4–5 års undersökningar mm för att komma till beslut om att starta en gruva och ytterligare 4–5 år för att verkligen göra det.

3. När det gäller att peka ut ett riksintresse gör SGU en helt självständig bedömning av fyndighetens betydelse utifrån tydliga kriterier. Sedan är upp till tillståndsmyndigheter och domstolar att väga detta riksintresse mot andra om sådana förekommer. Att dessa instanser ofta fäster stor vikt vid ett riksintresse, som SGU pekat ut, tyder väl snarast på att man har förtroende för bedömningen.

4. Prospekteringen i Sverige har ökat väsentligt, men från en låg nivå. Tidigare ansåg de stora svenska gruvbolagen, LKAB och Boliden, att de inte hade behov av att prospektera i någon större utsträckning. Nu bidrar dessa och andra bolag till att Sveriges mineraltillgångar blir ingående kartlagda. Ändå går det bara ett utvinningstillstånd på 200 undersökningstillstånd. Det krävs alltså mycket arbete och stora investeringar innan det över huvud taget kan bli aktuellt att öppna en gruva.

Låt mig avsluta med en reflektion om varför gruvor behövs. Den snabba industrialiseringen och infrastukturutbyggnaden i länder som Kina och Indien har skapat en ökad efterfrågan på järnmalm på senare år. Där pågår nu samma utveckling som Västeuropa hade för några årtionden sedan. Vem kan förneka dem det?

Och metaller som kanske är okända för många: lantan, neodym och andra så kallade sällsynta jordartsmetaller är väsentliga för tillverkning av mobiltelefoner, datorer, miljöbilar, vindkraftverk, katalysatorer med mera. De har unika egenskaper som krävs i så gott som all modern miljöteknik.

Krasst kan man förstås hävda att världen inte är beroende av att dessa ämnen utvinns i Sverige men det moderna Sverige är starkt beroende av att de utvinns i världen. Att vi förmodligen har världens bästa miljölagstiftning hör väl också till bilden.

JAN MAGNUSSON

generaldirektör Sveriges Geologiska Undersökning, SGU