De senaste 20 åren har en enda svensk fått ett Nobelpris (Arvid Carlsson, medicinpriset år 2000). Under de 20 åren dessförinnan, 1970 till 1989, fick nio svenskar ta emot Nobelpris.
Att ensidigt sikta på fler svenska Nobelpris är i sig inte det som skall stå i fokus för hur vi utformar vår utbildningspolitik. Men för att skapa ny tillväxt genom nya innovationer måste Sverige i framtiden vara en kunskapsnation att räkna med. Då krävs en skola och forskningsresurser i världsklass samt en syn på kunskap som förenar både spets och allas rätt till förstklassig utbildning. Målen måste sättas högt och vara långsiktiga.
Ska detta bli verklighet krävs en satsning på pedagogisk kraft genom hela skolsystemet. En kraft som stimulerar nyfikenhet och utvecklar elevernas kunskapssökande. Det är globalt konkurrenskraftiga kunskaper i befolkningen som bygger ett land starkt. En välutbildad personalstyrka är en förutsättning för att kunna ha en ledande position i konkurrensen. Det går inte att vara marknadsledare utan en världsledande kunskapsposition.
Utdelningen av Nobelpris är i sig en hyllning till kunskapen. Men det är också en hyllning till alla de lärare och forskare som har lagt grunden för att årets pristagare ska kunna ta emot sina medaljer. Nästan alla Nobelpristagare berättar i olika intervjuer om lärare som betytt mycket för deras väg till priset.
Men hur ser Sveriges kunskapsfokus ut i dagsläget? Vi får inte fastna i detaljer eller symbolfrågor såsom rätten att överklaga betyg eller inte, om driftformer eller enskildheter i hur forskningsmedel delas ut. Kunskapsutvecklingen måste ledas med ett helikopterperspektiv mot mål om utbildningskvalitet och maximal samhällsnytta.
Självklart måste detaljerna diskuteras om de bidrar till att vi når det övergripande målet, men inte som egna politiska vägval. Ta problemet med obehöriga lärare. Bland lärare som undervisar i naturvetenskap är det 80 procent som inte har utbildning i ett av det NO-ämnen de undervisar i. Bara 78 procent av lärarna i de kommunala gymnasieskolorna har examen från en lärarutbildning. I de fristående gymnasieskolorna har blygsamma 54 procent av lärarna pedagogisk examen.
Samtidigt är forskningen och erfarenheten entydig: Välutbildade lärare är en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för att eleverna ska nå skolans kunskapsmål. Den nya lärarutbildningen måste både ge behörighet i pedagogik och ett bra kunskapsdjup i de enskilda ämnena, samt följas av en satsning på fortbildning för de lärare som inte tidigare fick den möjligheten.
Ett annat angeläget område för satsningar är matematikkunskaperna. Svenska elevers kunskaper i matematik är inte tillräckliga. Idag sitter eleverna alldeles för ofta tysta och räknar för sig själva. Det är, enligt forskningen, ingen framgångsrik väg att gå. Alla barn har rätt att möta lärare som är specialiserade på att undervisa i matematik.
Allt börjar med en bra lärare som kan se till att kunskapstörsten aldrig sinar. Det är genom en höjd kvalitet på undervisningen från förskola till universitet som vi skapar blivande fysiker, kemister, tekniker, ekonomer, medicinare och författare. Läraryrket hamnar långt ner när unga människor rankar drömyrken. Det anses varken erbjuda tillräckliga karriärmöjligheter, en rimlig arbetsmiljö eller tillräckligt hög lön. Det och mycket mer vill vi ändra på.
Kunskap är den viktigaste förutsättningen för att kunna hantera både lokala och globala överlevnadsfrågor under demokratiska former. Hur ska dagens barn ha en chans att ställa rätt frågor om klimatet, organtransplantationer, miljövänliga material, stabilare ekonomiska system, lösningen på världens konflikter eller ha språket att skriva framtidens litterära klassiker om inte lusten till lärande behålls stark? Vi kan inte lämna nästa generation utan verktyg för att lösa de problem vi har skapat.
Om vi inte vill att Nobelbanketten ska vara Sveriges enda framtida bidrag vid den hyllning till kunskapen som Nobelpriset utgör måste vi tänka om. Vi måste lyfta blicken i en nationell samling för en långsiktig och genomgripande kunskapssatsning över alla politikområden. För att säkra kompetensen krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med skolutveckling i fokus där också den utbildningsvetenskapliga forskningen får ett större utrymme. Målet bör rikta in sig på såväl framtida Nobelpris som på ökad global konkurrenskraft.
Vi vill rikta en uppmaning både till den sittande regeringen och till oppositionen – låt oss se en nationell satsning som berör såväl den generella utbildningen som forskningen. Ska det ge avtryck i verkligheten till utdelningen av Nobelpris år 2050 måste vi starta nu.
BJÖRN O NILSSON vd Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA
TERESA JONEK huvudsekreterare Teknikdelegationen
ANDERS FLODSTRÖM Universitetskansler och chef för Högskoleverket
JAN-ERIC SUNDGREN direktör samhällskontakter och miljöfrågor, AB Volvo
EVA-LIS SIRÉN förbundsordförande Lärarförbundet
