Rädda Barnen befarar att Haitis barn glöms bort när intresset avtar. Nu uppmanar barnrättsorganisationen regeringen att ta hänsyn till de haitiska barnen i den kommande utrikesdeklarationen.
Biståndsminister Gunilla Carlsson och FN:s katastrofsamordnare John Holmes skrev på Brännpunkt den 1 februari att katastrofhjälpen har nått fram till Haiti och att samordningen varit bättre än vid andra liknande katastrofer. Otvetydigt är det en framgång för det internationella samfundet, men det är bara ett första steg.
Tidigare erfarenheter från bland annat Somalia, Libanon och Gaza visar hur intresset och uppmärksamheten snabbt avtar och i värsta fall omöjliggör ett långsiktigt återuppbyggnadsarbete. För att återuppbyggnaden av Haiti ska leda till en bättre situation för landets barn och unga jämfört med innan jordbävningen behövs jordbävningssäkra skolor, lärarutbildningar, ökad kvalitet i Haitis utbildnings- och hälsosystem och en robust infrastruktur. Med en så pass ung befolkning som Haitis ger riktade insatser för barn och ungdomar relativt snabba resultat.
Att i skolans läroplaner inkludera undervisning om vad man ska göra vid en jordbävning, och att kartlägga risker på bynivå, är exempel på enkla insatser som bidrar till att lokalsamhällen är bättre rustade inför framtida naturkatastrofer. Så ser det numer ut i skolor i Peru, Bolivia och Nicaragua. Efter orkanen Mitch 1998 har Rädda Barnen där samarbetat med civilförsvaret och utbildningsministerierna för att katastrofförberedelse ska finnas på skolschemat. Allt för att barnen – och lärarna – ska veta vad man ska göra när skalvet kommer eller floden svämmar över. Haiti har hittills stått utanför sådana här katastrofförberedande utbildningar, eftersom det behövs ett någorlunda stabilt land för att kunna genomföra dem.
Rädda Barnen uppmanar regeringen att ta tillfället i akt att i utrikesdeklarationen imorgon den 17 februari presentera en långsiktig lösning för Haitis barn. Sverige har möjlighet att vara ett internationellt föredöme genom att sätta barnen i fokus och stärka långsiktighet och lokalt ägandeskap under återuppbyggnadsarbetet. Detta kräver förutom god koordinering av de internationella insatserna via FN också en satsning på finansiering av det arbete som utförs av hundratals lokala haitiska organisationer. Det bidrar till att stärka demokrati och barns deltagande för Haiti i det långa loppet. Det säkerställer också att katastrofarbetet i Haiti inte försvinner när reportrar och tv-team drar vidare till nästa katastrof.
Haitis barn och unga kommer att leva med konsekvenserna av katastrofen under lång tid framöver. Psykosocialt stöd, samt hög prioritet att återförena separerade familjer, är ett måste. Att däremot upprätta barnhem eller efterfråga adoption har visat sig ha motsatt önskad effekt då det ofta är fattigdom och desperation som ligger bakom separationer snarare än att barnet verkligen är föräldralöst.
Rädda Barnen och andra barnrättsorganisationers erfarenheter och studier har visat att långsiktiga investeringar till familjer, lokalsamhällen och existerande strukturer har störst inverkan för barns bästa på lång sikt.
Låt mig exemplifiera: vårt arbete under tsunamikatastrofen har lett till att Indonesien numera har en långsiktig planering med barnen i fokus jämfört med före katastrofen. Dagens Aceh har bättre skolor, kliniker, hälsoprogram och fler utbildade lärare. Vi önskar Haitis unga samma möjligheter till trygghet som Aceh nu kan erbjuda.
Sverige har som ansvarstagande internationell humanitär aktör stor möjlighet att påverka hur sårbara barn och unga kommer att vara inför de naturkatastrofer som vi vet väntar Haiti. Låt utrikesdeklarationen bli ett uttryck för att Sverige är berett att ta denna roll och därigenom bidra till ett livskraftigt och hållbart Haiti för dagens och framtidens generationer. Låt barns rättigheter bli en prioriterad del av den svenska utrikespolitiken.
ELISABETH DAHLIN
generalsekreterare Rädda Barnen
