Under Sveriges förra EU-ordförandeskap hade djurskyddsfrågorna hög prioritet. Välbesökta konferenser om djuretik och livsmedelsäkerhet arrangerades och Sveriges beslut att inrätta en fristående djurskyddsmyndighet väckte beundran. Tyvärr har djurskyddsfrågorna nu kommit i bakgrunden och andra länder har tagit över ledartröjan i djurskyddsfrågor.
De senaste avslöjanden om vanvården på svingårdar förskräcker. Djurskyddslagstiftningen måste skärpas på ett flertal punkter så att ovärdig djurhållning upphör. Följande åtgärder bör vidtas:
•Djur måste i lagen definieras som kännande varelser och inte som ting.
•En paragraf som förhindrar all typ av våld mot djur bör införas. Straffen för djurplågeri måste skärpas, i dag är dagsböter det normala om ens detta.
•Djurskyddslagens 4:e paragraf om möjlighet att bete sig naturligt måste tillämpas bättre. Hästar utan möjlighet till daglig utevistelse, pälsdjurshållning och nötkreatur på spaltgolv är exempel som knappast medför ett naturligt beteende.
•Utbildningskrav bör på sikt införas för all typ av djurhållning. Sådant finns i Schweiz och diskuteras i några andra länder.
•Djuretik bör ingå som en obligatorisk del i något ämne på gymnasieskolan.
•Husdjursavel får inte, som idag i vissa fall, medföra lidanden för djuren.
•Ett samhällskonto för vård av djur som saknar ägare bör införas. Idag avlivas djur i onödan för att ingen betalar för vården.
•Minst 1 procent av statens miljardinkomster för spel med djur bör gå tillbaka till djurskydd vid tävling av djur (trav/galopp).
•Samhällets djurskyddskontroll måste förstärkas. Under 2009 har den tappat minst 20 årsarbetskrafter. En nationell djurombudsman bör införas.
Ett förbättrat djurskydd är nödvändigt även ur ett humanistiskt perspektiv. Behandlar vi djuren väl finns också förutsättningen för ett mänskligare samhälle.
OLLE RYDELL länsveterinär, Länsstyrelsen Dalarna
