Varför ska vi klä oss i päls när det finns tyg?
Namn,
Titel
I dag talas över hundra språk i Sverige. Detta ger tolken en nyckelposition. Årligen utförs över en miljon tolktimmar. Det kan vara allt ifrån tolkning i domstolen där en misshandlad invandrarkvinna kan föra fram sin berättelse, till tolken som är med på en förlossning och förmedlar information till en förstföderska.
Auktorisation kan idag fås i endast 34 språk. Över 5 000 personer arbetar idag som tolkar i Sverige, av dessa är bara drygt 800 auktoriserade av Kammarkollegiet.
Inom ett par år kommer det sannolikt att behövas dubbelt så många tolkar, d v s 10 000 tolkar totalt i landet.
De flesta bör självfallet vara auktoriserade. Idag finns exempelvis bara två auktoriserade tolkar i rumänska. I somaliska, som är ett stort invandrarspråk, finns bara sex auktoriserade tolkar. I dag är alla auktoriserade tolkar i de mest efterfrågade språken i princip garanterade full sysselsättning.
Bristen på auktoriserade tolkar medför att dessa söker sig
till de högst betalda uppdragen, de inom domstols- och rättsväsendet. Auktoriserade tolkar behövs även inom andra sektorer.
Den hårda konkurrensen i tolkbranschen med bl a regelbundna upphandlingar där det lägsta priset - den lägsta lönen - vinner, riskerar att resultera i att många av de mest kvalificerade tolkarna söker sig bort från branschen.
I ett internationellt perspektiv satsar det svenska samhället mycket på tolktjänster, totalt över 400 miljoner kronor årligen. Därtill kommer anslagen för den statligt finansierade tolkutbildningen genom Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och auktorisationsförfarandet inom Kammarkollegiet. Det räcker dock inte för att täcka behoven.
Krav måste ställas på tolkutbildning så att den utförs av så kvalificerade lärare och handledare att eleven har möjlighet att därefter klara Kammarkollegiets prov. Kammarkollegiet, den myndighet som svarar för auktorisationen av tolkar, har idag resurser att genomföra auktorisationsprov bara vid ett till två tillfällen om året,
och då endast i ett fåtal av de språk som talas i det moderna mångkulturella Sverige.
I en rad språk, exempelvis thailändska, bengali och koreanska finns exempelvis inte en enda auktoriserad tolk att tillgå i Sverige.
Ett rimligt krav vore att Kammarkollegiet fick resurser för att genomföra auktorisationsprov oftare, åtminstone varje kvartal, och att de fick möjlighet att genomföra prov i fler än de nu aktuella 34 språk. Detta förutsätter att auktorisationsförbererande utbildning, finansierad genom TÖI, håller den kvaliteten som krävs inför ett prov.
Bristen på tolkar inom många språk måste lösas inom en snar framtid. Mycket av den samhällsservice vi ser som självklar kommer inte att fungera utan att ett nytillskott av kvalificerade tolkar tillförs.
