För att hålla klimatuppvärmningen under den nivå som vetenskapen visat krävs för att undvika katastrofala följder, drev regeringen under det svenska ordförandeskapet i EU fram att EU ska minska klimatutsläppen med 80 till 95 procent till år 2050. Nu har EU-kommissionen presenterat sitt förslag, en så kallad färdplan, för hur unionen ska göra för att uppnå detta mål.
Sverige har efterfrågat färdplanen. Den handlar om EU:s konkurrenskraft i den gröna utveckling som sker runt om i världen, och ser bortom de internationella klimatförhandlingarna. Färdplanen handlar därmed om vad vi inom EU bör göra för klimatinsatser och vilka delmål som krävs.
Regeringen anser att EU ska vara i framkant i den internationella klimatpolitiken och därmed i den gröna utvecklingen. Då krävs ambitiösa mål och insatser även på vägen fram till 2050. Därför har Sverige drivit på kommissionen att presentera en ambitiös färdplan. Särskilt anser vi att:
• EU bör sätta upp mål för utsläppsminskningarna också till 2030 och 2040.
• Utsläppen ska minska i en jämn takt, det vill säga de totala utsläppen ska följa en linjär bana nedåt på väg mot 2050-målet. De stora utsläppsminskningarna ska alltså inte skjutas fram till slutet av perioden. Därför är det också viktigt att utsläppsminskningarna görs kostnadseffektivt, med kraftiga åtgärder även fram till 2020, så att det blir lättare att nå senare mål.
Det lönar sig att ligga i framkant i den gröna utvecklingen! Flera nya rapporter, till exempel från det tyska miljödepartementet, bekräftar att en ambitiös klimatpolitik inte står i motsats till ekonomisk tillväxt utan tvärtom förstärker den. Även kommissionens färdplan pekar på de många fördelar med kraftfulla klimatåtgärder: lägre energikostnader, ökad försörjningstrygghet och fler arbetstillfällen. Lägre utsläpp av koldioxid är också förknippade med lägre utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen vilket innebär positiva effekter för luftkvalitet och hälsa.
Färdplanen handlar i första hand om minskade utsläpp fram till 2050, inte utsläppsminskningarna till år 2020. Sverige vill dock skapa förutsättningar för att EU ska kunna besluta om att minska utsläppen med 30 procent till 2020. Vi var hösten 2006 ett av de första EU-länderna att ställa upp på 30-procentsmålet till 2020. Sverige har därefter hela tiden hört till gruppen av pådrivande länder, som verkat för högsta möjliga ambitionsnivå. Därför anser vi också att färdplanen bör kompletteras med en plan för hur 30-procentsmålet ska nås och som gäller alla medlemsländer och samhällssektorer.
För vår egen del beslutade vi redan våren 2009 att, oavsett internationella förhandlingarnas utgång, ha ett svenskt mål att minska utsläppen med 40 procent till 2020 – det högsta målet i Europa. Vi tänker fortsätta driva på så att EU går i bräschen och antar en ambitiös klimatpolitik.
EU tar därmed ledningen i klimatkampen, inte enbart i de internationella klimatförhandlingarna, utan i faktiska åtgärder. Näringslivet behöver långsiktiga och tydliga spelregler för att uppmuntra investeringar i ny klimatsmart teknik. Investeringarna ökar konkurrenskraften och ser till att den europeiska och svenska industrin står rustad för en framtid som innebär allt mer av den nya gröna ekonomin och allt mindre av den gamla bruna.
ANDREAS CARLGREN (C)
miljöminister
